fredag 17 augusti 2007

Liv i luckan

Anna Larsson är i hetluften. Har för mig jag hört om hennes kolumner innan, men nu har det verkligen blivit liv i luckan. Jag läser dagligen Alex Schulmans blogg på Aftonbladet. Han skriver det han tänker och visst kan det vara lite sjukt ibland och kanske gå över gränsen. Men jag gillar den och läser man den för regelbundet, så ser man humorn bakom inläggen.

Nu har Anna Larsson på SvD påstått att Alex förespråkar Stureplans-livsstilen. Hela spruta-champagne-på-halvnakna-tjejer-och-sen-gänga-dom-sönder-och-samman-för-det-är-kul-grejen. Så vitt jag har märkt, så är det inget som varken Alex eller hans fru Katrin håller på med. Dom uttalar sig och ifrågasätter, skämtar och rör om, på gott och ont...

Visst, Alex lottar ut en avsugning. Men att säga att han tycker att våldtäkter på Stureplan är helt i sin ordning, det är förtal. Och ska man skriva en kolumn om någon, då bör man ha fakta att backa upp det hela med. Till exempel ska man inte tro på allt som står i tidningen. Fru Schulman, Katrin, är citerad i kolumnen också. Om man då läser Katrins blogg, som jag också gör..., så vet man att det citatet som Anna Larsson använder sig av är en felcitering i från DN.

Läser man kolumnen så ser man hur många som länkat till Svd genom sina bloggar och man ser vad folk tycker och tänker. Alex Schulman har Sveriges mest besökta blogg, folk hatar och folk älskar honom. Hoppar man på en sån personlighet, så antar jag man vet att man kommer få kritik. När jag läste kolumnen, några av bloggarna som länkat, Alexs och Katrins bloggar, så insåg jag att antagligen känner Anna sig lite ensam och vill bara få lite respons på det hon skriver.
Det har hon nu fått i råge. Det ska bli lite spännandet att se vad som händer härnäst...

Det var det...
Förresten, ursäkta att jag tappat stinget helt när det kommer till bloggandet, men jag hoppas att det ska lösa sig med tiden. Jag känner att det inte är så mycket som berör längre. Och om det berör, så tappar jag snabbt tråden. Jag kanske måste flytta hem igen om jag ska fortsätta med det här...

Nu ska det skrivas lite på mina uppgifter.
Och så får ni hålla tummarna att dom ringer och säger att jag får jobbet... Vill ju så gärna, men jag förväntar mig inget... Lika bra så...

Kram kram

Inga kommentarer: