Vad sager man, traffsakert?
onsdag 30 december 2009
måndag 14 december 2009
Dagen vi alla (?) har längtat efter! ;)
Chris Rea hade fel, för I'm flying home for xmas!
:D
Ses om några timmar, Sverige!
Kram kram
:D
Ses om några timmar, Sverige!
Kram kram
fredag 11 december 2009
Till tomten
Jag har varit jättesnäll och så himla duktig, så jag skriver en liten ösnkelista här till dig!
En är okej, men jag skulle bli görglad om jag fick två!!
Tack så mycket
Kram kram
onsdag 9 december 2009
Ett pricklost inlagg fran en uttrakad student..
Som alla vet har det stormat runt Tiger och Elin. Och jag maste saga att Aftonbladets chefredaktor, Jan Helin, forklarar intresset ganska bra.
Man har haft en bild av Tiger som en (nastan trakig) helyllekille. En san alla tjejer vill ha, en kille som aldrig skulle skada varken manniska eller djur av nagon art. Nu faller korthuset och alla vi som letar efter den dar killen som aldrig skulle sara, vi har tappat annu en forebild av dromkillen...
Jag haller helt med Helin: Swing it, Elin, Swing it!
Nu ar det dags att aterga till dryga artiklar!
Kram kram
Man har haft en bild av Tiger som en (nastan trakig) helyllekille. En san alla tjejer vill ha, en kille som aldrig skulle skada varken manniska eller djur av nagon art. Nu faller korthuset och alla vi som letar efter den dar killen som aldrig skulle sara, vi har tappat annu en forebild av dromkillen...
Jag haller helt med Helin: Swing it, Elin, Swing it!
Nu ar det dags att aterga till dryga artiklar!
Kram kram
söndag 6 december 2009
fredag 4 december 2009
4/12/09
Sitter här och är duktigt uttråkad!
Borde ju gå och lägga mig, eftersom jag måste upp till biblioteket imon och förbereda inför julen så jag kan plugga när jag åker hem. Eller i alla fall inte måste göra så himla mycket jobb när jag är hemma. Vill ta det lugnt och bara vara dom veckorna.
Livet här i Southampton har inte varit en dans på rosor dom senaste månaderna och det tar på krafterna när man inte mår bra... Hmm.. Logiskt egentligen.
Hur som helst, om jag går och lägger mig nu, så innebär det ju att det "bara" är 9 nätter sova kvar innan jag ska hoppa på bussen och åka hem! Tänk vad fort tiden har gått!! Om ändå skolarbetet hade gått lika snabbt som tiden, då hade jag nog varit klar vid det här laget!! Attans att det inte är så... :(
Jag har en maskin tvätt att hänga upp också. Hänger jag upp den nu, så slipper jag göra det imon... Alltid något!
Sov gott!
Kram kram
Borde ju gå och lägga mig, eftersom jag måste upp till biblioteket imon och förbereda inför julen så jag kan plugga när jag åker hem. Eller i alla fall inte måste göra så himla mycket jobb när jag är hemma. Vill ta det lugnt och bara vara dom veckorna.
Livet här i Southampton har inte varit en dans på rosor dom senaste månaderna och det tar på krafterna när man inte mår bra... Hmm.. Logiskt egentligen.
Hur som helst, om jag går och lägger mig nu, så innebär det ju att det "bara" är 9 nätter sova kvar innan jag ska hoppa på bussen och åka hem! Tänk vad fort tiden har gått!! Om ändå skolarbetet hade gått lika snabbt som tiden, då hade jag nog varit klar vid det här laget!! Attans att det inte är så... :(
Jag har en maskin tvätt att hänga upp också. Hänger jag upp den nu, så slipper jag göra det imon... Alltid något!
Sov gott!
Kram kram
måndag 23 november 2009
23/11/09
Ojojoj!! Nu skäms jag ju lite granna... Inte bra det här... En heeeeel månad!!!
Men det har varit lite tungt här, det går sakta men säkert framåt med skolarbetet, inte så fort som tiden går dock, men jag ska nog klara det...
Som sagt, det är tungt, men jag hoppas att mina tre veckor hemma ska få mig att komma igång på riktigt och ge mig motivationen att klara dom sista dryga 4 månaderna!
Den senaste tiden har pappa funnits mycket i mina tankar, vet inte varför... Det gör ju inte saker lättare att han poppar upp hela tiden... Hmm...
En annan karl som poppar upp till och från är J. Fortfarande... Jag har drömt skumma drömmar om honom, men den senaste tiden har jag börjat säga ifrån i drömmarna. Det är som mitt undermedvetna har börjat avsluta hela grejen också. Hjärnan har ju dragit sig ur hela alltet för länge sen, men det undermedvetna har tydligen bearbetat det mycket längre... Håller alla mina tummar på att det är slut nu!! Vill inte ha honom där längre, det är dags att gå vidare!! Allt är ju äntligen avslutat!! Så nu kan han ta sitt pick och pack från mitt undermedvetna och försvinna för gott!! Grr...
Anyway, dags att göra sig iordning och ta tag i en ny vecka! Spanska-prov på onsdag, får se hur det ska gå... :s Enda provet vi har den här terminen, inga inlämningar eller något, egentligen... Efter jul har vi 15 skolveckor kvar, 11 inlämningar, 1 praktiskt prov, 2 onlinetest och sen har jag två praktiska omprov att göra... Sen är det över!! :D
Har börjat kolla lite på jobb hemma. Får se om det finns nån möjlighet... Håll tummarna!!
Dags för en dusch nu!
Kram kram
Men det har varit lite tungt här, det går sakta men säkert framåt med skolarbetet, inte så fort som tiden går dock, men jag ska nog klara det...
Som sagt, det är tungt, men jag hoppas att mina tre veckor hemma ska få mig att komma igång på riktigt och ge mig motivationen att klara dom sista dryga 4 månaderna!
Den senaste tiden har pappa funnits mycket i mina tankar, vet inte varför... Det gör ju inte saker lättare att han poppar upp hela tiden... Hmm...
En annan karl som poppar upp till och från är J. Fortfarande... Jag har drömt skumma drömmar om honom, men den senaste tiden har jag börjat säga ifrån i drömmarna. Det är som mitt undermedvetna har börjat avsluta hela grejen också. Hjärnan har ju dragit sig ur hela alltet för länge sen, men det undermedvetna har tydligen bearbetat det mycket längre... Håller alla mina tummar på att det är slut nu!! Vill inte ha honom där längre, det är dags att gå vidare!! Allt är ju äntligen avslutat!! Så nu kan han ta sitt pick och pack från mitt undermedvetna och försvinna för gott!! Grr...
Anyway, dags att göra sig iordning och ta tag i en ny vecka! Spanska-prov på onsdag, får se hur det ska gå... :s Enda provet vi har den här terminen, inga inlämningar eller något, egentligen... Efter jul har vi 15 skolveckor kvar, 11 inlämningar, 1 praktiskt prov, 2 onlinetest och sen har jag två praktiska omprov att göra... Sen är det över!! :D
Har börjat kolla lite på jobb hemma. Får se om det finns nån möjlighet... Håll tummarna!!
Dags för en dusch nu!
Kram kram
torsdag 22 oktober 2009
onsdag 21 oktober 2009
måndag 19 oktober 2009
The X Factor 2009 - Olly Murs Audition
När jag ändå snöat in lite på X Factor, så kan jag lika gärna lägga upp lite you tube-klipp från årets upplaga. Sånna däringa klipp som fastnat i minnet...
Det här är min favorit-audition och han är riktigt duktig i live-sändningarna. Detta är från första audition, som i år gjordes inför 2000 i publiken. Som om det inte skulle vara nervöst nog att uppträda inför Simon som det är... :S
Cheryl Cole, som uppträdde i klippet nedanför, är med i juryn och hennes dialekt kan ni höra här. Hon är klädd i mörkt och är först att kommentera uppträdandet.. Förstår ni vad jag menar med härlig dialekt?
Kram kram
Cheryl Cole- Fight For This Love
Cheryl Cole sjunger live på Englands Idol - The X Factor.
Hon är snygg, hon har movesen och låten är faktiskt inte så himla kass som jag först trodde...
Att hon har en härlig dialekt också!
Tänk om man hade kunnat vara hon...
Kram kram
torsdag 15 oktober 2009
You Can't Fix Stupid
Man vet inte om man ska skratta eller gråta, men vissa går det bara inte att hålla sig för skratt! ;)
Kram kram
lördag 10 oktober 2009
10/10/09
Ojojoj! Mycket har hänt sen sist!
Jag har blivit lite äldre, jag har kommit igång med sista året i skolan, jag har nästan blivit förkyld och sen är det väl inte så mycket mer som hänt...
Det finns inte så himla mycket att berätta. Jag kommer ha fullt upp i skolan i år. Trycket är lite högre igen! Dom som sa att första året skulle vara det tyngsta, dom kom nog inte mycket längre än så... För förra året var himla mycket tyngre! Och så som det ser ut, så kommer det här året var himla, hiiimla mycket tyngre igen! Vi har dissertation i år, som är våran uppsats. Det är 10 000 ord, tester som ska utföras, det ska förklaras, diskuteras, funderas och sen ska det rekommenderas och analyseras. Som Chloe sa: Jag tror inte ens jag kan 10 000 ord! Hon är en underbar tjej, och hon har nog mer innan för pannbenet än hon ger sken av...
Grejen med våran lilla dissertation är att den är 25% av slutbetyget... Oops... Och, jo, jag glömde ju det positiva med den här lilla delen, vi gör den på egen hand med hjälp av en mentor och vi behöver inte opponera. Jag vet inte ens vad det betyder, så jag är glad jag slipper göra det... ;)
Som litet tillägg till dissertation har vi 4 ämnen till som har sina prov, praktiska element, inlämningar och lektioner som måste klaras av också. Vi har räknat ut att totalt kommer vi skriva 25 000 ord sammanlagt, lägger man till grupparbeten, så hamnar vi på närmare 35 ooo ord. Och jag kan med all säkerhet säga, att så många ord kan jag verkligen inte!! Eller...? Hmm...
Hur som helst, så ska jag väl fixa det här med. Jag har inte kommit 2/3 igenom en utbildning för att ge upp nu! Om dom så ska bära mig, skrikandes, ut på bår, så ska jag fixa det här! Hmpf... Sådeså!
Nu ska jag krypa i säng. Imon väntar jobb! Fast det är bara 7 veckor kvar att jobba! Sen ska jag sluta! Har bestämt mig att det är dags att satsa den sista energisnutten på skolan. Om jag så ska klara det på nudlar, så ska jag satsa mitt allt på skolan!
Ta hand om er, allesammans!!
Kram kram
Jag har blivit lite äldre, jag har kommit igång med sista året i skolan, jag har nästan blivit förkyld och sen är det väl inte så mycket mer som hänt...
Det finns inte så himla mycket att berätta. Jag kommer ha fullt upp i skolan i år. Trycket är lite högre igen! Dom som sa att första året skulle vara det tyngsta, dom kom nog inte mycket längre än så... För förra året var himla mycket tyngre! Och så som det ser ut, så kommer det här året var himla, hiiimla mycket tyngre igen! Vi har dissertation i år, som är våran uppsats. Det är 10 000 ord, tester som ska utföras, det ska förklaras, diskuteras, funderas och sen ska det rekommenderas och analyseras. Som Chloe sa: Jag tror inte ens jag kan 10 000 ord! Hon är en underbar tjej, och hon har nog mer innan för pannbenet än hon ger sken av...
Grejen med våran lilla dissertation är att den är 25% av slutbetyget... Oops... Och, jo, jag glömde ju det positiva med den här lilla delen, vi gör den på egen hand med hjälp av en mentor och vi behöver inte opponera. Jag vet inte ens vad det betyder, så jag är glad jag slipper göra det... ;)
Som litet tillägg till dissertation har vi 4 ämnen till som har sina prov, praktiska element, inlämningar och lektioner som måste klaras av också. Vi har räknat ut att totalt kommer vi skriva 25 000 ord sammanlagt, lägger man till grupparbeten, så hamnar vi på närmare 35 ooo ord. Och jag kan med all säkerhet säga, att så många ord kan jag verkligen inte!! Eller...? Hmm...
Hur som helst, så ska jag väl fixa det här med. Jag har inte kommit 2/3 igenom en utbildning för att ge upp nu! Om dom så ska bära mig, skrikandes, ut på bår, så ska jag fixa det här! Hmpf... Sådeså!
Nu ska jag krypa i säng. Imon väntar jobb! Fast det är bara 7 veckor kvar att jobba! Sen ska jag sluta! Har bestämt mig att det är dags att satsa den sista energisnutten på skolan. Om jag så ska klara det på nudlar, så ska jag satsa mitt allt på skolan!
Ta hand om er, allesammans!!
Kram kram
tisdag 29 september 2009
29/9/09
Så har skolan börjat igen! 26 veckor av studier, blod, svett och en och annan tår, om jag känner mig själv rätt. Det är totalt 32 veckor med lov och allt inblandat.. Det ska man väl klara av? 32 veckor packade med stress och ångest, böcker och datorer, inlämningar och prov. Jag har klarat två omgångar innan av det här, så jag ska nog klara en till, det är ju den sista!
Schemat ser okej ut. Långa håltimmar, men det är lätt att fylla dom med studier! Har jag tur och har diciplinen, så ska jag nog klara av att ha lördagar lediga. Men det får vi se när det sätter igång på allvar! Det funkar i teorin, sen ska det bara funka i verkligheten också jue... Det är där det stora problemet ligger.
I måndags fick jag också reda på att hon som hyr min lägenhet, har fått erbjudande om ett första hands kontrakt. Billigare hyra och allt. Jag hade också tagit den, om jag fått möjligheten. Men jag ska prata med Aranäs imon och se vad som händer. Jag vill ju inte sitta där med en hyra i januari. Den är ju "bara" 5600:- inkl parkering. Jag är glad att L har velat hyra den så länge som hon har. Den hyran är inte lätt att betala ensam. Man måste nästan vara två....
Jag har några trådar ute och kanske hittar jag nån som kan ta den, men eftersom jag tror starkt på att allt händer av en anledning, så känner jag lite så med detta också. Först och främst, så kommer jag nog inte ha råd med hyran. För det andra, så vet jag inte om jag vill bo kvar i Kba och för det tredje, så vet jag inte om jag vill leva i alla minnen med J. Vi valde lägenheten, vi levde ihop i lägenheten... Det är helt enkelt för många minnen.
Jag tror att det är ödets sätt att säga Move on, börja om på nytt. Att genom att ta steget att flytta till England och börja plugga här, var första steget till ett nytt liv. Att flytta in i den lägenheten igen skulle vara att ta ett gäng steg tillbaka. Och jag vill inte vara en bakåtsträvare.. ;)
Nu ska jag göra mig nattaklar. Klockan är bara 20 här, men det är tungt att ha något att göra på dagarna igen, när man inte är riktigt van vid att verkligen på riktigt måsta (?) göra något... Det blir sängen och lite tv. Kanske läser jag lite i min bok... Vi får se!
Sov gott!
Kram kram
Schemat ser okej ut. Långa håltimmar, men det är lätt att fylla dom med studier! Har jag tur och har diciplinen, så ska jag nog klara av att ha lördagar lediga. Men det får vi se när det sätter igång på allvar! Det funkar i teorin, sen ska det bara funka i verkligheten också jue... Det är där det stora problemet ligger.
I måndags fick jag också reda på att hon som hyr min lägenhet, har fått erbjudande om ett första hands kontrakt. Billigare hyra och allt. Jag hade också tagit den, om jag fått möjligheten. Men jag ska prata med Aranäs imon och se vad som händer. Jag vill ju inte sitta där med en hyra i januari. Den är ju "bara" 5600:- inkl parkering. Jag är glad att L har velat hyra den så länge som hon har. Den hyran är inte lätt att betala ensam. Man måste nästan vara två....
Jag har några trådar ute och kanske hittar jag nån som kan ta den, men eftersom jag tror starkt på att allt händer av en anledning, så känner jag lite så med detta också. Först och främst, så kommer jag nog inte ha råd med hyran. För det andra, så vet jag inte om jag vill bo kvar i Kba och för det tredje, så vet jag inte om jag vill leva i alla minnen med J. Vi valde lägenheten, vi levde ihop i lägenheten... Det är helt enkelt för många minnen.
Jag tror att det är ödets sätt att säga Move on, börja om på nytt. Att genom att ta steget att flytta till England och börja plugga här, var första steget till ett nytt liv. Att flytta in i den lägenheten igen skulle vara att ta ett gäng steg tillbaka. Och jag vill inte vara en bakåtsträvare.. ;)
Nu ska jag göra mig nattaklar. Klockan är bara 20 här, men det är tungt att ha något att göra på dagarna igen, när man inte är riktigt van vid att verkligen på riktigt måsta (?) göra något... Det blir sängen och lite tv. Kanske läser jag lite i min bok... Vi får se!
Sov gott!
Kram kram
söndag 27 september 2009
27/9/09
Så vart det sista söndagen på sommarlovet. Skolan börjar på riktigt imon. I fredags var vi inne för lite upprop, klarhet i val och scheman och sånt. Fixa och dona med uniform och så. Nu är det i stort sett klart. Imon får jag reda på om jag kanske kan ha lediga fredagar. Och alla som vill att jag ska komma hem så fort som möjligt till jul, håll tummarna på att jag inte har något prov den 18 december. För iså fall kommer jag hem då! ;) Och skulle jag inte ha min praktiska lektion på torsdagen, så kanske jag till och med kan komma redan den 17e! Jippie!
Annars är det på sydkusten intet nytt! Hus-arrangemang funkar fortfarande, schemat ser ut att vara okej, nackdelen är väl att jag inte kan gå på aerobicsen som jag har planerat, eftersom jag råkar ha lektion just då. Men jag kan alltid försöka passa in nåt av passen på skolan, så det ska nog lösa sig.
Jag vill ju så gärna klara det i år! Tänk vilka möjligheter det skulle öppna upp för mig! Hihi...
Nu ska jag maila lite lärare, plocka ihop lite inför imon och sen krypa ner mellan lakanen!
Sov gott mina få, men trogna, läsare! ;)
Kram kram
Annars är det på sydkusten intet nytt! Hus-arrangemang funkar fortfarande, schemat ser ut att vara okej, nackdelen är väl att jag inte kan gå på aerobicsen som jag har planerat, eftersom jag råkar ha lektion just då. Men jag kan alltid försöka passa in nåt av passen på skolan, så det ska nog lösa sig.
Jag vill ju så gärna klara det i år! Tänk vilka möjligheter det skulle öppna upp för mig! Hihi...
Nu ska jag maila lite lärare, plocka ihop lite inför imon och sen krypa ner mellan lakanen!
Sov gott mina få, men trogna, läsare! ;)
Kram kram
tisdag 22 september 2009
Utmanad...
Jag har blivit utmanad av Malou!
Kopiera detta till din blogg, utmana 5 personer och berätta det för dem. Nu läser jag ju väldigt många
bloggar, men känner inte så många som bloggar, så det blev bara 3 stycken...
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla
svar måste vara riktiga, hitta inte på ord! Om personen som utmanade dig har ett namn
som börjar med samma bokstav som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort.
Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar
(förutom på fråga 1)! Lycka till!
1. vad heter du? Jessica
2. ett ord på fyra bokstäver: Jobb
3. flicknamn: Josefin
4. pojknamn: Jonas
5. yrke: Jägare
6. färg: Julröd
7. klädesplagg: Jeans
8. mat: julskinka
9. sak i badrummet: juveler
10. plats/stad: Jakarta
11. en orsak att vara sen: Jubileum
12. något man skriker: Jippie!!
13. film: Juno
14. något man dricker? Juice
15. band: Jumper
16. djur: Jaguar
17. gatunamn: Jungfrugatan
18. bil: Jeep Cherokee
19. sång: Jennie Jennie
Jag utmanar
Malin Augustsson
Rebecka Olander
Weronica Erlandsson
fredag 18 september 2009
torsdag 17 september 2009
Tyson Ballou
Ujuj, ny favorit!
Lite väl perfekt, men det är ju helt okej att
titta på... ;)
Annars är allt bra här!
Skolan börjar om en vecka,
inte så kul. Men om detta året går
lika fort som tidigare år, så
ska det nog bli okej...
Hej hopp!
Kram kram
lördag 12 september 2009
12/9/09
Lördag kväll och jag ska hoppa i säng om en liten stund. Har jobbat idag och imon blir det jobb igen. Har jobbat extra idag för Natasha som är på festival. Imon är vi 4 stycken på jobbet. Och det är inklusive Sue, som är manager imon! Vanligtvis är vi 7 plus manager... Inte kul alls! Men om det är lika lugnt imon, som det var idag, så ska det inte vara några problem.
På måndag ska jag åka med Steve, högsta manager i våran butik, på konferens till Bristol. Jag vet inte hur det kommer gå, 1½ timma enkel resa på tåg med honom... Sen hela dagen och slutligen hela resan tillbaka. Jag kommer att uppdatera er på måndag kväll, om jag har energi till det. Annars blir det på tisdag. Jag hoppas på att maten är god, det är många kända författare och att det finns många supertrevliga människor som kan väga upp min managers ombytliga humör. Håll tummarna att det blir en upplevelse! ;)
Nu ska jag duscha och sen sova!
Nattinatt på er!
Kram kram
På måndag ska jag åka med Steve, högsta manager i våran butik, på konferens till Bristol. Jag vet inte hur det kommer gå, 1½ timma enkel resa på tåg med honom... Sen hela dagen och slutligen hela resan tillbaka. Jag kommer att uppdatera er på måndag kväll, om jag har energi till det. Annars blir det på tisdag. Jag hoppas på att maten är god, det är många kända författare och att det finns många supertrevliga människor som kan väga upp min managers ombytliga humör. Håll tummarna att det blir en upplevelse! ;)
Nu ska jag duscha och sen sova!
Nattinatt på er!
Kram kram
söndag 30 augusti 2009
30/8/09
Usch, vad tiden går! Det är nu inte ens en månad kvar tills skolan börjar igen. Jag känner fortfarande ingen lust för att sätta igång med stress, ångest och känsla av att inte ha gjort tillräckligt. Att liksom inte räcka till... Av någon anledning så känner jag så ofta, även om att ha varit här och insett att ens bästa är inte alltid tillräckligt. Vissa människor kan man inte tillfredsställa, oavsett vad man gör.
Idag var sista gången jag träffade Holly. Hon är inte den första som lämnar W, men hon är en av dom som jag inte komma träffa så mycket mer. Hon flyttar till Manchester när jag är hemma. Hon ska jobba och kommer inte ha lov och så. Hon har ingen familj i Southampton, som hon "måste" hälsa på titt som tätt. Men vi har bestämt att vi ska träffas allihopa och äta middag och gå på bio i november. New moon har premiär och alla har läst böckerna och ser fram emot filmen! Så det ska bli kul.
W känns som ett sjunkande skepp just nu. Motivationen är borta och om en månad är i stort sett alla borta också. Undrar om jag ska orka en jul till... Tvivlar på det. Det kommer bli tjafs om att få ledigt, precis som dom andra två jularna... Vi får se, ska räkna mina slantar och se om jag kan klara mig utan jobb... Skolan måste komma först, eller hur?
Snart tisdag, jag ska åka hem!! Åh, vad jag längtar efter att få komma hem och träffa alla... Det känns skumt att jag har varit borta i två år, men konstigast känns ändå att det inte är förrän nu som jag börjat känna hemlängtan på riktigt... Underligt med känslor...
Nu ska jag lägga mig och läsa Marian Keyes nya bok. Den släpps den 29 oktober här, men jag har fått tag på ett förhandsexemplar. Måste säga att jag tycker nog hon har tappat lite, men Marian är fortfarande Marian!
Sov gott!
Kram kram
Idag var sista gången jag träffade Holly. Hon är inte den första som lämnar W, men hon är en av dom som jag inte komma träffa så mycket mer. Hon flyttar till Manchester när jag är hemma. Hon ska jobba och kommer inte ha lov och så. Hon har ingen familj i Southampton, som hon "måste" hälsa på titt som tätt. Men vi har bestämt att vi ska träffas allihopa och äta middag och gå på bio i november. New moon har premiär och alla har läst böckerna och ser fram emot filmen! Så det ska bli kul.
W känns som ett sjunkande skepp just nu. Motivationen är borta och om en månad är i stort sett alla borta också. Undrar om jag ska orka en jul till... Tvivlar på det. Det kommer bli tjafs om att få ledigt, precis som dom andra två jularna... Vi får se, ska räkna mina slantar och se om jag kan klara mig utan jobb... Skolan måste komma först, eller hur?
Snart tisdag, jag ska åka hem!! Åh, vad jag längtar efter att få komma hem och träffa alla... Det känns skumt att jag har varit borta i två år, men konstigast känns ändå att det inte är förrän nu som jag börjat känna hemlängtan på riktigt... Underligt med känslor...
Nu ska jag lägga mig och läsa Marian Keyes nya bok. Den släpps den 29 oktober här, men jag har fått tag på ett förhandsexemplar. Måste säga att jag tycker nog hon har tappat lite, men Marian är fortfarande Marian!
Sov gott!
Kram kram
tisdag 25 augusti 2009
25/8/09
Okej, inser att jag ligger ganska mycket efter på bloggen. Senste veckan har spenderats på biblioteket. Jag har hållit N sällskap när hon kämpar mot tiden för att bli klar med sina 4 inlämningsuppgifter och förbereder sig för två tentor. Jag är inte avis och jag vet att om en månad så börjar stressen igen. Jag borde ha börjat förbereda mig inför vad som komma skall, men av nån anledning så klarar jag inte av att ta tag i det!
Jag har också bokat biljett hem. Jag åker hem den 1 september och stannar tills den 10e. En kort snabbvisit, men förhoppningsvis så kommer hemlängtan att dämpas lite. Vi får se...
Men när jag kommer tillbaka hit, så ska jag ta tag i det. Jag har ju ändå drygt 3 veckor på mig... ;)
Jag har inte så mycket att skriva just nu, så det blir tyvärr inte mer än så här denna gången...
Nu ska jag lägga mig och läsa ut min bok. Har en vecka på mig att läsa ut Marian Keyes så Lisa kan få låna den. Men först måste jag ju ta mig igenom en annan bok. Har 100 sidor kvar, så borde hinna bli klar tills imon!
Sov gott så hörs vi snart igen!
Kram kram
Jag har också bokat biljett hem. Jag åker hem den 1 september och stannar tills den 10e. En kort snabbvisit, men förhoppningsvis så kommer hemlängtan att dämpas lite. Vi får se...
Men när jag kommer tillbaka hit, så ska jag ta tag i det. Jag har ju ändå drygt 3 veckor på mig... ;)
Jag har inte så mycket att skriva just nu, så det blir tyvärr inte mer än så här denna gången...
Nu ska jag lägga mig och läsa ut min bok. Har en vecka på mig att läsa ut Marian Keyes så Lisa kan få låna den. Men först måste jag ju ta mig igenom en annan bok. Har 100 sidor kvar, så borde hinna bli klar tills imon!
Sov gott så hörs vi snart igen!
Kram kram
tisdag 18 augusti 2009
Mer klipp!
Jo, jag rensar lite på min hårddisk och hittar ganska mycket gammalt kul skräp! Skulle gått och lagt mig för länge sen, men fastnade när jag bara skulle skicka över en film till den externa hårddisken... Och på den ligger gamla foton, filmer, klipp och annat krafs som jag sparat genom åren. Bland annat dom här klippen:
Som vanligt klipp alla redan sett, men ändå... Hittar säkert fler klipp jag lägger upp här, men det blir imon eller en annan dag. Måste verkligen nana.
Sov gott igen!
Kram kram
Som vanligt klipp alla redan sett, men ändå... Hittar säkert fler klipp jag lägger upp här, men det blir imon eller en annan dag. Måste verkligen nana.
Sov gott igen!
Kram kram
måndag 17 augusti 2009
17/8/09
Shit, tiden verkligen rusar! Och då gör jag ingenting på dagarna! Det är nästan värre... Åh, vad jag hoppas att jag får jobb efter skolan! Fatta att ha det så här hela tiden... Inte bra... Fast har man pengarna för det, så kanske det inte är så farligt. Men att vara en luspank student är ingen hit alls! Tro mig!!!
Vad har hänt sen sist? Inte mycket, som sagt. Jag har jobbat lite, jag har funderat lite, jag har kollat några filmer, lite på några serier och en hel del Farmville. Ett sånt skitspel egentligen, ändå är man så fast att man delvis planerar sin dag runt skiten!! Om dom ska skördas om 4 timmar, då har då jag upp till 8 timmar innan jag måste vara hemma igen. Så går tankarna när man sår. Om jag sår hallon nu, så är dom klara lagom tills jag är klar att gå hemifrån, då hinner jag skörda och så om igen... Läste i forumet en som frågade hur man avslutar spelet, och som svar hade något skrivit att man ansluter till FA (Farmville Addicts), acceptera 12-stegsprogrammet och acceptera Jesus i ditt hjärta. Sen är det en livstids möten, supportgrupper och positivt tänkande. Det kan vara enklare att bara fortsätta sitt beroende...
Jag vet inte, får se när skolan börjar och tiden är lite mer pressad, kanske tar mitt beroende slut just därför.
Har funderat lite på att åka hem en vända till innan skolan börjar, får svar imon om jag får ledigt eller inte. Pengarna räcker egentligen inte, men det finns väl nudlar i Sverige med, eller? :P Åker jag hem, kommer jag den 1e sept och åker tillbaka hit den 11e. Har inte haft så här mycket hemlängtan på två år, nu börjar det... Varför hade jag så roligt när jag var hemma sist? Hmm... Fast jag skulle inte vilja byta bort en sekund av den tiden jag hade hemma. Antar att man får ta det goda med det onda. Frågan är väl mest om jag kommer ha ännu mer hemlängtan eller om det kanske dämpar min längtan istället..? Vad hade ni gjort?
Nu ska jag sova, tror jag. I alla fall lägga mig och läsa, sen om jag somnar eller inte, det får vi se då...
Sov gott!
Kram kram
Vad har hänt sen sist? Inte mycket, som sagt. Jag har jobbat lite, jag har funderat lite, jag har kollat några filmer, lite på några serier och en hel del Farmville. Ett sånt skitspel egentligen, ändå är man så fast att man delvis planerar sin dag runt skiten!! Om dom ska skördas om 4 timmar, då har då jag upp till 8 timmar innan jag måste vara hemma igen. Så går tankarna när man sår. Om jag sår hallon nu, så är dom klara lagom tills jag är klar att gå hemifrån, då hinner jag skörda och så om igen... Läste i forumet en som frågade hur man avslutar spelet, och som svar hade något skrivit att man ansluter till FA (Farmville Addicts), acceptera 12-stegsprogrammet och acceptera Jesus i ditt hjärta. Sen är det en livstids möten, supportgrupper och positivt tänkande. Det kan vara enklare att bara fortsätta sitt beroende...
Jag vet inte, får se när skolan börjar och tiden är lite mer pressad, kanske tar mitt beroende slut just därför.
Har funderat lite på att åka hem en vända till innan skolan börjar, får svar imon om jag får ledigt eller inte. Pengarna räcker egentligen inte, men det finns väl nudlar i Sverige med, eller? :P Åker jag hem, kommer jag den 1e sept och åker tillbaka hit den 11e. Har inte haft så här mycket hemlängtan på två år, nu börjar det... Varför hade jag så roligt när jag var hemma sist? Hmm... Fast jag skulle inte vilja byta bort en sekund av den tiden jag hade hemma. Antar att man får ta det goda med det onda. Frågan är väl mest om jag kommer ha ännu mer hemlängtan eller om det kanske dämpar min längtan istället..? Vad hade ni gjort?
Nu ska jag sova, tror jag. I alla fall lägga mig och läsa, sen om jag somnar eller inte, det får vi se då...
Sov gott!
Kram kram
torsdag 13 augusti 2009
Många filmer nu...
Det här är trailern för Legion, premiär i januari nångång. Verkar inte som en höjdarrulle, men med Tyrese Gibson, så är jag beredd på att lägga en liten slant på en biljett och jumbo-menyn på Odeon! ;) Bring it on!
Ps. Tanten som klättrar på väggen slår allt!! Hihi...
tisdag 11 augusti 2009
11/8/09
Okej, det känns dom det är dags att skriva här igen. Det händer inte mycket, så därför blir det inte så intressant att skriva varje dag, eller ens varannan dag...
Fast i lördags så hände det ju lite grejer! Katie Price, eller Jordan, som är hennes "artistnamn", var i stan! Hon var verkligen här, helt sjukt. Det var fullt stök i butiken, inte lika många i kön denna gången, men vad kan man begära? Vem ställer sig i kö och väntar på nån som kanske inte dyker upp? Men det var ändå strax under 300 som troget väntade på henne... Sen var det tusentals som kom och tittade när hon signerade. Hela butiken var fullpackad med folk och det var varmt, fuktigt och syrefattigt. Men efter en stund fick vakterna bukt på folkhärden och det blev tillräckligt med syre igen! En tjej svimmade, inte för att hon såg Katie, utan troligen för att det blev för mycket folk omkring henne. Tror hon fick en panikattack, svimmade av och sen när hon vaknade till igen, så kom lunchen upp igen. Inget kul att stå där och försöka hålla tillbaka en ivrig folkhop mitt i den lukten. Men West Quay personalen var snabbt där och torkade upp....
Southampton Saints hade spelat match mot Millwall, hur matchen slutade vet jag inte, men Millwall-fansen var och hälsade på i våran butik. Jag såg böckerna flyga, armar flaxa och skrikande säkerhetsvakter. När en tanig liten skit kaxar upp sig mot en säkerhetsvakt på 150 kg och nästan dubbelt så lång, då undrar man om alla flaskor finns i backen! Seriöst... Men med livet i behåll, så tog dagen slut. Och jag har lovat mig själv att inte ställa upp på signeringar igen. Det är inte värt dom futtiga punden för den stress man utsätts för. Fast är det en lugn och sansad tillställning, som när Michael Palin var inne och signerade, eller Geri Halliwell, som hade små barn i sin kö. Dom har liksom inte riktigt lärt sig hur man uppför sig ohyffsat riktigt. Dom har respekten kvar.... Ett par år till i alla fall, sen går det utför.
Läste också att Baby P, vet inte hur mycket man skrivit om det i pressen hemma, men det är ju den lilla pojken som blev misshandlad till döds här i England strax efter att jag flyttat hit. Förövrarna var hans mamma, pappa och deras inneboende, vilket nu offentliggjorts. Två dagar före sin död "missade" läkaren brutna ryggkotor, revben och att pojken, som var 17 månader, var förlamad i hela underkroppen. Nu begär mamman en ny identitet, så hon ska kunna fortsätta sitt liv. Hennes mamma har förskjutit henne och anser att allt hon kommer utsättas för i framtiden, är vad hon förtjänar. Jag hoppas att hon inte får skyddad identitet, eller ens ny. Ingen av dom här tre personerna har någon rätt att bli behandlade som människor igen. Jag har en känsla av att något hemskt kommer hända efter dom blivit frisläppta. Framtiden får utvisa det, men jag håller med hennes mamma, vad som händer, så har dom förtjänat det...
Nu ska jag laga lite mat, ikväll blir det aerobics igen. Redan tisdag... Suck... Och nu vet jag ju vad som väntar! Det gör det nästan lite värre den här gången... Men jag ska dit lite innan och köra lite överkropp först. Känner att den där träningsivern har kommit tillbaka, även om jag vet att jag kommer tappa allt igen om två månader... Hmm... Men bara ett år kvar, sen kan jag komma igång i det gamla goa tempot!!
Ha en fortsatt härlig dag, så hörs vi snart igen!
Kram kram
Fast i lördags så hände det ju lite grejer! Katie Price, eller Jordan, som är hennes "artistnamn", var i stan! Hon var verkligen här, helt sjukt. Det var fullt stök i butiken, inte lika många i kön denna gången, men vad kan man begära? Vem ställer sig i kö och väntar på nån som kanske inte dyker upp? Men det var ändå strax under 300 som troget väntade på henne... Sen var det tusentals som kom och tittade när hon signerade. Hela butiken var fullpackad med folk och det var varmt, fuktigt och syrefattigt. Men efter en stund fick vakterna bukt på folkhärden och det blev tillräckligt med syre igen! En tjej svimmade, inte för att hon såg Katie, utan troligen för att det blev för mycket folk omkring henne. Tror hon fick en panikattack, svimmade av och sen när hon vaknade till igen, så kom lunchen upp igen. Inget kul att stå där och försöka hålla tillbaka en ivrig folkhop mitt i den lukten. Men West Quay personalen var snabbt där och torkade upp....
Southampton Saints hade spelat match mot Millwall, hur matchen slutade vet jag inte, men Millwall-fansen var och hälsade på i våran butik. Jag såg böckerna flyga, armar flaxa och skrikande säkerhetsvakter. När en tanig liten skit kaxar upp sig mot en säkerhetsvakt på 150 kg och nästan dubbelt så lång, då undrar man om alla flaskor finns i backen! Seriöst... Men med livet i behåll, så tog dagen slut. Och jag har lovat mig själv att inte ställa upp på signeringar igen. Det är inte värt dom futtiga punden för den stress man utsätts för. Fast är det en lugn och sansad tillställning, som när Michael Palin var inne och signerade, eller Geri Halliwell, som hade små barn i sin kö. Dom har liksom inte riktigt lärt sig hur man uppför sig ohyffsat riktigt. Dom har respekten kvar.... Ett par år till i alla fall, sen går det utför.
Läste också att Baby P, vet inte hur mycket man skrivit om det i pressen hemma, men det är ju den lilla pojken som blev misshandlad till döds här i England strax efter att jag flyttat hit. Förövrarna var hans mamma, pappa och deras inneboende, vilket nu offentliggjorts. Två dagar före sin död "missade" läkaren brutna ryggkotor, revben och att pojken, som var 17 månader, var förlamad i hela underkroppen. Nu begär mamman en ny identitet, så hon ska kunna fortsätta sitt liv. Hennes mamma har förskjutit henne och anser att allt hon kommer utsättas för i framtiden, är vad hon förtjänar. Jag hoppas att hon inte får skyddad identitet, eller ens ny. Ingen av dom här tre personerna har någon rätt att bli behandlade som människor igen. Jag har en känsla av att något hemskt kommer hända efter dom blivit frisläppta. Framtiden får utvisa det, men jag håller med hennes mamma, vad som händer, så har dom förtjänat det...
Nu ska jag laga lite mat, ikväll blir det aerobics igen. Redan tisdag... Suck... Och nu vet jag ju vad som väntar! Det gör det nästan lite värre den här gången... Men jag ska dit lite innan och köra lite överkropp först. Känner att den där träningsivern har kommit tillbaka, även om jag vet att jag kommer tappa allt igen om två månader... Hmm... Men bara ett år kvar, sen kan jag komma igång i det gamla goa tempot!!
Ha en fortsatt härlig dag, så hörs vi snart igen!
Kram kram
fredag 7 augusti 2009
Vitlöksbröd
Okej, inte som jag hade tänkt, men det var ju bara första försöket.. Lite misskalkulerande på mjölet, men det var gott. Nästa gång kommer receptet, tror jag.. Eller kanske blir det min lilla specialare.. Hmm.. Vi får se.. Nu sova, imon Jordan. Slå vad om hon dyker upp eller inte? Hmpf.. Sov gott! Kram kram
onsdag 5 augusti 2009
tisdag 4 augusti 2009
måndag 3 augusti 2009
lördag 1 augusti 2009
1/8/09
Då var lördagen avklarad... Jobbet var skitdrygt, för Katie Price, aka Jordan, "hade fått en akuttid hos tandläkaren" och kunde inte komma och signera sin nya bok. Hur berättar man för en 12-årig, hårdsminkad liten tjej att hennes idol inte kommer och skriver sitt namn i boken som lilltjejen precis spenderat halva sin veckopeng på och som suttit där och snällt väntat sen 05.30 imorse? Det svider lite, men som tur är var det som stora tuffa vakterna som kallt och brutalt berättade dom tråkiga nyheterna. Dom ska ha en eloge, som hjälpte oss förklara för dom arga kunderna om vad som hänt. Nu är frågan, kommer hon boka om och komma en annan dag, eller är det noll chans att fröken tuttlisa kommer på besök vid ett senare tillfälle?
Annars har det inte hänt mycket här i stan... Var på puben igår och firade av en kär kollega, Kerry. Kommer sakna henne jättemycket, hon var en av dom som var kul att jobba tillsammans med, även om hon också var den som alltid gav en mest att göra! Så fort en uppgift var klar, så hade hon 10 på lager. Fast jag har inget emot att jobba hårt och mycket och vara sysselsatt från det jag kommer tills det jag går hem, så länge det känns som ens åsikt räknas. Hon hade alltid ens eget bästa för framtiden i åtanke när hon satte en på uppgifter som man absolut inte ville. Men hon var också den som alltid stod på våran sida, dom timanställdas sida, när det var diskussioner som uppstod. Hon var ledande bokförsäljare, vet inte egentligen vad det innebär, men hon visste allt och lite till om i stort sett allt. Om tre veckor börjar hon jobba i en anna butik, utlånad i tre månader. Kanske kommer hon tillbaka, kanske stannar hon där. Det blir ändå 1,5 timmars mindre resväg, enkel väg, för henne, så varför inte? Men jag vill att hon kommer tillbaka. Hur ska jag klara en jul utan henne? :(
Kanske är det dags för mig också att leta mig vidare, till något mer lämpligt med tanke på min utbildning? Hm.... Vi får väl se vad som öppnar upp i framtiden...
Jag har fått tummen ur att skicka över bilder till datorn från kameran. Så nästa inlägg blir nog lite bilder på vad sommaren har haft att erbjuda...
Nu ska jag dock göra mig nattaklar, krypa ner emellan lakanen och kolla på en film eller två... Imon är det jobb igen.. Jippie...? Hmm...
Sov gott!
Kram kram
Annars har det inte hänt mycket här i stan... Var på puben igår och firade av en kär kollega, Kerry. Kommer sakna henne jättemycket, hon var en av dom som var kul att jobba tillsammans med, även om hon också var den som alltid gav en mest att göra! Så fort en uppgift var klar, så hade hon 10 på lager. Fast jag har inget emot att jobba hårt och mycket och vara sysselsatt från det jag kommer tills det jag går hem, så länge det känns som ens åsikt räknas. Hon hade alltid ens eget bästa för framtiden i åtanke när hon satte en på uppgifter som man absolut inte ville. Men hon var också den som alltid stod på våran sida, dom timanställdas sida, när det var diskussioner som uppstod. Hon var ledande bokförsäljare, vet inte egentligen vad det innebär, men hon visste allt och lite till om i stort sett allt. Om tre veckor börjar hon jobba i en anna butik, utlånad i tre månader. Kanske kommer hon tillbaka, kanske stannar hon där. Det blir ändå 1,5 timmars mindre resväg, enkel väg, för henne, så varför inte? Men jag vill att hon kommer tillbaka. Hur ska jag klara en jul utan henne? :(
Kanske är det dags för mig också att leta mig vidare, till något mer lämpligt med tanke på min utbildning? Hm.... Vi får väl se vad som öppnar upp i framtiden...
Jag har fått tummen ur att skicka över bilder till datorn från kameran. Så nästa inlägg blir nog lite bilder på vad sommaren har haft att erbjuda...
Nu ska jag dock göra mig nattaklar, krypa ner emellan lakanen och kolla på en film eller två... Imon är det jobb igen.. Jippie...? Hmm...
Sov gott!
Kram kram
fredag 31 juli 2009
Jill and Kevin's Wedding Entrance
Ibland är det kul att vara lite annorlunda...
Detta är förövrigt länken som jag försökt lägga upp i evigheter som jag såg på Silverfiskens blogg...
Kram kram
Äntligen!!
Okej, äntligen funkade det!!
Så nu kommer det massa med klipp
som jag försökt lägga upp det senaste.
Enjoy!
Kram kram
Så nu kommer det massa med klipp
som jag försökt lägga upp det senaste.
Enjoy!
Kram kram
31/7/09
Jag fattar inte vad som har hänt, varför läggs inte mina youtube-inlägg upp?! Blir ju inte glad när jag ser det... Suck...
En vacker dag, så tänkte jag lägga upp lite bilder från sommaren som var, men det verkar som det ska regna det närmaste, så håll ut! ;)
Hej hopp!
Kram kram
En vacker dag, så tänkte jag lägga upp lite bilder från sommaren som var, men det verkar som det ska regna det närmaste, så håll ut! ;)
Hej hopp!
Kram kram
31/7/09
Så var det dags att nana igen. Ska bara skriva några rader här först.
Idag har jag kollat på en dokumentär och diskuterat den med min huskompis Alex. Han är en speciell prick. Han är manisk med att kolla dokumentärer om näring och hälsa och kolla upp detaljer. Han kollar alltid innehållsförteckningar på det han handlar, han äter inget som innehåller farliga E-ämnen och han har listor med olika förklaringar på vad dom olika E-ämnena är. Idag har han bakat eget bröd för han vill veta vad som är i det. Det var gott, brödet, det var det faktiskt.
Men den där dokumentären han sa till mig att kolla, jag blir lite orolig när jag ser sånt. Därför tror jag gör bäst i att avstå. Hur ska det annars sluta? Dom där dokumentärerna är ju oftast "sponsrade" av något företag som dom i dokumentären förespråkar är det bästa för ett långt och friskt liv. Allt dom säger är inte tokigt eller fel, men dom målar oftast upp verkligheten mycket svartare än vad den är. Men om det finns något man kan göra för att stoppa den industrialiseringen (?) som påbörjades för många år sen? Visst var det bra att bönderna fick lite bättre redskap och plogar och grejer, men varför måste det tillsättas så mycket annat krafs, som inte är så hälsosamt alla gånger? Sen är det ganska komiskt när man ser på dom ekologiska produkterna och inser att dom skickats från Afrika och hit... Hur ekologiskt är det då? Själva produkten, ja visst är den ekologisk, men hur mycket har den indirekt förstört vår omvärld?
Jag gillar inte den där nattsvarta bilden dom visar upp, så kan jag sammanfatta min syn på den typen av dokumentärer. Och eftersom jag delar hus med en som är beroende av den här typen av underhållning, så kan jag nog se fram emot en och annan diskussion vid middagarna i framtiden... På gott och ont...
Annars händer det inte så mycket. Jag försöker ta mig till gymmet emellanåt och klappar mig på axeln när jag går hem och inte går förbi Burger King eller Subway på vägen, utan går hem och lagar egen lunch!
Och går jag inte till gymmet, så försöker jag göra något för att komma utanför husets väggar, även om det bara är att gå ner till stan och ta en Chai tea latte på Starbucks och läsa lite i min lilla bok. En sak som jag verkligen måste ta tag i är lite research för min uppsats... Shit, vad jag önskar den var färdig och klar!! Vill verkligen snabbspola förbi den och aldrig mer behöva se tillbaka... Fast det kommer säkert bli kul också, även om det säkert blir ett och annat grått hår, lite blodsmak och en och annan tår. Jag ska gå upp till receptionen och be dom plocka undan varenda spår av papper om att hoppa av, så jag slipper lockas av den tanken... För om den har uppstått ett par gånger hittills, så kan jag sätta hela studielånet på att den kommer korsa mitt tankeflöde både en och två gånger emellanåt innan det är sista maj!
Fast det är ju nästan två månader kvar tills det sista eldprovet surrar igång, så jag ska inte stressa upp mig alla redan för det! Nu är det fortfarande SEMESTER!!! ;)
Sov gott!
Kram kram
Idag har jag kollat på en dokumentär och diskuterat den med min huskompis Alex. Han är en speciell prick. Han är manisk med att kolla dokumentärer om näring och hälsa och kolla upp detaljer. Han kollar alltid innehållsförteckningar på det han handlar, han äter inget som innehåller farliga E-ämnen och han har listor med olika förklaringar på vad dom olika E-ämnena är. Idag har han bakat eget bröd för han vill veta vad som är i det. Det var gott, brödet, det var det faktiskt.
Men den där dokumentären han sa till mig att kolla, jag blir lite orolig när jag ser sånt. Därför tror jag gör bäst i att avstå. Hur ska det annars sluta? Dom där dokumentärerna är ju oftast "sponsrade" av något företag som dom i dokumentären förespråkar är det bästa för ett långt och friskt liv. Allt dom säger är inte tokigt eller fel, men dom målar oftast upp verkligheten mycket svartare än vad den är. Men om det finns något man kan göra för att stoppa den industrialiseringen (?) som påbörjades för många år sen? Visst var det bra att bönderna fick lite bättre redskap och plogar och grejer, men varför måste det tillsättas så mycket annat krafs, som inte är så hälsosamt alla gånger? Sen är det ganska komiskt när man ser på dom ekologiska produkterna och inser att dom skickats från Afrika och hit... Hur ekologiskt är det då? Själva produkten, ja visst är den ekologisk, men hur mycket har den indirekt förstört vår omvärld?
Jag gillar inte den där nattsvarta bilden dom visar upp, så kan jag sammanfatta min syn på den typen av dokumentärer. Och eftersom jag delar hus med en som är beroende av den här typen av underhållning, så kan jag nog se fram emot en och annan diskussion vid middagarna i framtiden... På gott och ont...
Annars händer det inte så mycket. Jag försöker ta mig till gymmet emellanåt och klappar mig på axeln när jag går hem och inte går förbi Burger King eller Subway på vägen, utan går hem och lagar egen lunch!
Och går jag inte till gymmet, så försöker jag göra något för att komma utanför husets väggar, även om det bara är att gå ner till stan och ta en Chai tea latte på Starbucks och läsa lite i min lilla bok. En sak som jag verkligen måste ta tag i är lite research för min uppsats... Shit, vad jag önskar den var färdig och klar!! Vill verkligen snabbspola förbi den och aldrig mer behöva se tillbaka... Fast det kommer säkert bli kul också, även om det säkert blir ett och annat grått hår, lite blodsmak och en och annan tår. Jag ska gå upp till receptionen och be dom plocka undan varenda spår av papper om att hoppa av, så jag slipper lockas av den tanken... För om den har uppstått ett par gånger hittills, så kan jag sätta hela studielånet på att den kommer korsa mitt tankeflöde både en och två gånger emellanåt innan det är sista maj!
Fast det är ju nästan två månader kvar tills det sista eldprovet surrar igång, så jag ska inte stressa upp mig alla redan för det! Nu är det fortfarande SEMESTER!!! ;)
Sov gott!
Kram kram
torsdag 23 juli 2009
23/07/09
Okej, sitter och väntar på att youtube-inlägget jag precis skickade iväg skulle komma fram till bloggen, men icke. Det tar sin lilla tid när filer ska skickas fram och tillbaka över internet...
Men eftersom jag inte har tålamod att vänta längre, så skickar jag hyperlänken till Silverfiskens blogg här istället.
Idag har det varit lugnt, dom ringde från jobbet och undrade om jag kunde jobba extra. Tji-tjing, sa det i mitt trötta huvud och visst sa jag till chefen! Gissa om jag ångrade det när migränen satte igång två timmar innan stängning! Men en treo senare, så var allt lugnt igen och jag räknade pennies för varje minut som passerade. Imon blir det 4 timmar extra igen. Men tro inte att jag håller på att bli miljonär! Nej, det finns det ingen risk för! Med tanke på att timlönen ligger på runt 75 riksdaler, så får man slita som ett djur för att ens kunna unna sig något litet med ojämna mellanrum... Jag räknar förtvivlat på hur snålt jag måste leva för att kunna klara mig utan att jobba nästa läsår, men det ser mörkt ut att få det att gå ihop. Så det blir jobb fram tills jul i alla fall..
Annars har det svenska paret flyttat hit, E och M. Med sig har dom lilla M också! En sån söt krabat! Det ska bli ett nöje att lära känna henne! Dom har varit här sen i måndags och har nog spenderat mer tid på IKEA under dessa dagar, än dom nånsin gjort tidigare och nånsin kommer göra igen! Fast nu har dom ju sängar och sånt, det är ju alltid något!
Men det är nog vad som hänt också. Jag har också varit i kontakt med folk angående vad jag kan göra för att sätta dit min gamla hyresvärd, men det ser mörkt ut. Han är smart, den skitstöveln! Men än är inte sista ordet sagt!
Hur som helst, imon är det upp tidigt, så det blir nog sängen nu.
Hörs snart igen!
Kram kram
Men eftersom jag inte har tålamod att vänta längre, så skickar jag hyperlänken till Silverfiskens blogg här istället.
Idag har det varit lugnt, dom ringde från jobbet och undrade om jag kunde jobba extra. Tji-tjing, sa det i mitt trötta huvud och visst sa jag till chefen! Gissa om jag ångrade det när migränen satte igång två timmar innan stängning! Men en treo senare, så var allt lugnt igen och jag räknade pennies för varje minut som passerade. Imon blir det 4 timmar extra igen. Men tro inte att jag håller på att bli miljonär! Nej, det finns det ingen risk för! Med tanke på att timlönen ligger på runt 75 riksdaler, så får man slita som ett djur för att ens kunna unna sig något litet med ojämna mellanrum... Jag räknar förtvivlat på hur snålt jag måste leva för att kunna klara mig utan att jobba nästa läsår, men det ser mörkt ut att få det att gå ihop. Så det blir jobb fram tills jul i alla fall..
Annars har det svenska paret flyttat hit, E och M. Med sig har dom lilla M också! En sån söt krabat! Det ska bli ett nöje att lära känna henne! Dom har varit här sen i måndags och har nog spenderat mer tid på IKEA under dessa dagar, än dom nånsin gjort tidigare och nånsin kommer göra igen! Fast nu har dom ju sängar och sånt, det är ju alltid något!
Men det är nog vad som hänt också. Jag har också varit i kontakt med folk angående vad jag kan göra för att sätta dit min gamla hyresvärd, men det ser mörkt ut. Han är smart, den skitstöveln! Men än är inte sista ordet sagt!
Hur som helst, imon är det upp tidigt, så det blir nog sängen nu.
Hörs snart igen!
Kram kram
torsdag 16 juli 2009
16/7/09
Ett sånt uppvaknande jag fick imorse. Jag vet ju att jag inte flyttat in i det säkraste område, men att polisen skulle storma huset bredvid 06.30 imorse var inget jag hade räknat med! 6-7 fulldressade invasions-poliser och några vanliga rusade rakt in med hjälp av en sån där dörr-marodör! Upp för trappan med sina tunga kängor, skrikandes Down! Down! Down! Stackars den pappan som bor där med sin lilla son. Pojken kan vara i 7-års åldern. Gissar på att dom har fått men för livet. Jo, dom flyttade ut under dagen... Inte helt oväntat kanske...
Annars har dagen varit okej. Jobbat mellan 12-20.30, kom hem för en stund sen och tog en dusch. Jag känner att det blir nog lite chips eller popcorn och så en film eller två. Imon blir det bio och lunch på stan med Nirzari och hennes lillasyster. Det ska bli kul!
Ta hand om er!
Kram kram
Annars har dagen varit okej. Jobbat mellan 12-20.30, kom hem för en stund sen och tog en dusch. Jag känner att det blir nog lite chips eller popcorn och så en film eller två. Imon blir det bio och lunch på stan med Nirzari och hennes lillasyster. Det ska bli kul!
Ta hand om er!
Kram kram
onsdag 15 juli 2009
15/7/09
Så har det gått några dagar igen... Verkar som det ar sa det ska vara numera. Med tanke på att min svenska dator inte är helt samarbetsvillig alla gånger, så kommer det ta lite tid mellan inläggen tills ominstallationen är avklarad. Ska bara hitta skivorna. Undrar jag om inte dom ligger hemma i byrålådan i Kungsbacka... Hmm... Får ringa mamsen nån dag och kolla.
Häromdagen när jag jobbade, kom min chef upp och berättade om ett ganska makabert självmord i London. En taxi-chaffis som fick för sig att han hade haft en överjävlig kund för mycket och ville göra slut på eländet. Antagligen är det inte den riktigt anledningen till självmordet, men man kan ju bara spekulera... Hur som helst, han tog ett rep, band ena änden det runt halsen och andra änden runt en stolpe. Gasen i botten och off he goes! Full fart! Bilen stannar efter att ha kört rakt in i en annan stolpe. Chaffisen? Ja, huvudet poppade liksom av. Enligt morningstarr "som en champangekork". Det finns ju olika sätt att sätta ord på saker och ting... Den sidan är allmänt sjuk, och man kan ju fundera på sanningshalten... Och visst har väl alla som varit i ett förhållande bråkat nån gång eller så, och visst kanske man vill såra sin partner, men det finns kanske sunda gränser ibland? Formuleringen och "viktiga" detaljer kan också överraska. Jag menar, bilens tillstånd i skrivandets stund är ju det man funderar mest på... Hmm...
Hur som helst så blev jag fast på den sidan och lurade runt bland olika artiklar. Är man uttråkad, så kan man alltid hitta artiklar som kan få en att förundras över världen vi lever i.
Igår var det dags för årets skolresultat. Jag hamnade på 55%. Inte illa, säger folk. Skit också, säger jag. Fast det går nog över... Hoppas jag... Just nu känns allt ganska drygt, men det finns fortfarande hopp om ett hyffsat betyg i slutänden. Det är bara att kämpa på, och jag klappar mig ändå lite, lite granna på axeln, jag pluggar ändå på mitt andra-språk, så det kanske inte är så illa pinkat när man tänker efter...
Vad har mer hänt? Jag har verkligen kommit iordning på mitt nya rum. Jag har fått inhandlat en liten byrå, så nu ligger mina underkläder i byrålådor, inte IKEApåsar...! Bilder kommer, jag ska bara orka få tummen ur... ;)
Hur har det gått med min hyresvärd, eller rättare sagt, före detta hyresvärd? Han ringde om att jag inte lämnat nycklarna. När jag sa att han skulle få dom när vi löst det ekonomiska. Som det ser ut just nu, så får jag inga pengar tillbaka på min deposition, £688 plus £30 fö nycklarna. Det beror på att jag brutit kontraktet i förtid, alltså flyttat ut 2 månader för tidigt enligt överenskommelsen vi hade. Jag hävdar dock att han redan brutit kontraktet, han har gått in i våra (låsta) rum utan att dubbelkolla att det är okej, han går in i huset och tar/slänger våra grejer utan att fråga, och det viktigaste, som kan kosta för honom: han har inte lämnat depositionen till tredje part. Det är för att vi ska vara säkra på att han inte lurar oss på pengarna, eller slösar upp dom medans vi bor i huset.
Nu påstår han att jag får mina pengar OM han hittar någon ny som vill flytta in i mitt rum. Men hur ska jag veta att det inte gör det, utan min vetskap? Det finns ingen chans för mig att dubbelkolla att han inte hyr ut det till någon, men säger till mig att ingen bor där.
När dom andra flyttade i lördags, blev polis kallad till platsen!! Jag tror han vet att han inte är omtyckt och att det är anledningen till att jag inte fick lämna nycklarna på köksbordet, utan var tvungne att lämna dom i brevlådan. Tänk om jag pratat med paret som flyttat in i huset?! Död och bedrövelse! Fast jag har ett och annat jag skulle vilja dela med mig av... Den lille djävulen på min axel flinar... Men jag var snäll flicka, jag lämnade nyklarna i brevinkastet och gick därifrån. Jag väntar dock på att få hjälp ifrån en hjälporganisation om vad jag har för rättigheter eller så i den här frågan. Jag räknar inte med att få pengar tillbaka, men jag vill få honom att svettas lite. Och han kommer bli anmäld till bilregistret, efter att ha kört med Australiensk nummerplåt i 6 år... Hehe... Olagligt! Han kommer bli återbetlaningsskyldig för över 5 år! Inte billigt!!
Nu ska jag ta min skadeglädje och krypa ner i sängen! Imon blir det jobba mellan 12-20.30. Inte kul, men pengar, pengar! Mmm...
Sov gott!
Kram kram
Häromdagen när jag jobbade, kom min chef upp och berättade om ett ganska makabert självmord i London. En taxi-chaffis som fick för sig att han hade haft en överjävlig kund för mycket och ville göra slut på eländet. Antagligen är det inte den riktigt anledningen till självmordet, men man kan ju bara spekulera... Hur som helst, han tog ett rep, band ena änden det runt halsen och andra änden runt en stolpe. Gasen i botten och off he goes! Full fart! Bilen stannar efter att ha kört rakt in i en annan stolpe. Chaffisen? Ja, huvudet poppade liksom av. Enligt morningstarr "som en champangekork". Det finns ju olika sätt att sätta ord på saker och ting... Den sidan är allmänt sjuk, och man kan ju fundera på sanningshalten... Och visst har väl alla som varit i ett förhållande bråkat nån gång eller så, och visst kanske man vill såra sin partner, men det finns kanske sunda gränser ibland? Formuleringen och "viktiga" detaljer kan också överraska. Jag menar, bilens tillstånd i skrivandets stund är ju det man funderar mest på... Hmm...
Hur som helst så blev jag fast på den sidan och lurade runt bland olika artiklar. Är man uttråkad, så kan man alltid hitta artiklar som kan få en att förundras över världen vi lever i.
Igår var det dags för årets skolresultat. Jag hamnade på 55%. Inte illa, säger folk. Skit också, säger jag. Fast det går nog över... Hoppas jag... Just nu känns allt ganska drygt, men det finns fortfarande hopp om ett hyffsat betyg i slutänden. Det är bara att kämpa på, och jag klappar mig ändå lite, lite granna på axeln, jag pluggar ändå på mitt andra-språk, så det kanske inte är så illa pinkat när man tänker efter...
Vad har mer hänt? Jag har verkligen kommit iordning på mitt nya rum. Jag har fått inhandlat en liten byrå, så nu ligger mina underkläder i byrålådor, inte IKEApåsar...! Bilder kommer, jag ska bara orka få tummen ur... ;)
Hur har det gått med min hyresvärd, eller rättare sagt, före detta hyresvärd? Han ringde om att jag inte lämnat nycklarna. När jag sa att han skulle få dom när vi löst det ekonomiska. Som det ser ut just nu, så får jag inga pengar tillbaka på min deposition, £688 plus £30 fö nycklarna. Det beror på att jag brutit kontraktet i förtid, alltså flyttat ut 2 månader för tidigt enligt överenskommelsen vi hade. Jag hävdar dock att han redan brutit kontraktet, han har gått in i våra (låsta) rum utan att dubbelkolla att det är okej, han går in i huset och tar/slänger våra grejer utan att fråga, och det viktigaste, som kan kosta för honom: han har inte lämnat depositionen till tredje part. Det är för att vi ska vara säkra på att han inte lurar oss på pengarna, eller slösar upp dom medans vi bor i huset.
Nu påstår han att jag får mina pengar OM han hittar någon ny som vill flytta in i mitt rum. Men hur ska jag veta att det inte gör det, utan min vetskap? Det finns ingen chans för mig att dubbelkolla att han inte hyr ut det till någon, men säger till mig att ingen bor där.
När dom andra flyttade i lördags, blev polis kallad till platsen!! Jag tror han vet att han inte är omtyckt och att det är anledningen till att jag inte fick lämna nycklarna på köksbordet, utan var tvungne att lämna dom i brevlådan. Tänk om jag pratat med paret som flyttat in i huset?! Död och bedrövelse! Fast jag har ett och annat jag skulle vilja dela med mig av... Den lille djävulen på min axel flinar... Men jag var snäll flicka, jag lämnade nyklarna i brevinkastet och gick därifrån. Jag väntar dock på att få hjälp ifrån en hjälporganisation om vad jag har för rättigheter eller så i den här frågan. Jag räknar inte med att få pengar tillbaka, men jag vill få honom att svettas lite. Och han kommer bli anmäld till bilregistret, efter att ha kört med Australiensk nummerplåt i 6 år... Hehe... Olagligt! Han kommer bli återbetlaningsskyldig för över 5 år! Inte billigt!!
Nu ska jag ta min skadeglädje och krypa ner i sängen! Imon blir det jobba mellan 12-20.30. Inte kul, men pengar, pengar! Mmm...
Sov gott!
Kram kram
måndag 13 juli 2009
torsdag 9 juli 2009
8/7/09
Så var flytten avklarad. Jag har nästan packat upp allt. Fast allt får inte plats. Eftersom det inte finns en byrå, så vet jag inte vart jag ska göra av alla underkläder och strumpor och sånt... Just nu ligger allt blandat och hullerombuller i en stor, blå IKEApåse. Undrar hur länge det funkar... Ska försöka separera det och lägga dom i små, blå IKEApåsar. Dom är så söta, dom där små.. Här på IKEA säljer dom inga papperspåsar, utan antingen en stor eller en liten blå påse. Alla vet vilka jag menar, eller hur? Finns i gult med, om man inte vill släpa runt på en otymplig vagn, så kan man använda en gul IKEApåse istället.
Jag ska skicka hem ett par till mamma, hon kommer vara den enda i hela Kungsbacka som har en sån liten! Folk kommer tro att hon krympt den i tvätten! Haha... Ska ta kort och lägga upp här, så ni får se att jag inte skojar med er!
Annars händer inte mycket här, uppackning, iordningställande och en och annan shoppingtur. Men nu får jag lugna ner mig. Det är ju faktiskt ändå 12 dagar kvar tills det kommer nya pengar på kontot! Nästa vecka ska jag gå tillbaka till gymmet, har lite som ska väck, kan man säga... ;) Saknar den gamla goda formen, det var några år sen nu som man hade den... Inte bra... Hoppas att det inte är kört, utan att det går ganska smidigt att komma ifatt den igen. Men för att komma i form, så måste man äta bra, sova ordentligt och träna. Inte stressa, äta dåligt och somna försent... Fast jag äter ändå ganska okej...
Så nu blir det spikmattan en stund, sen lite film. Har inte fått fixat en förlängningssladd till min sänglampa, så det blir film om kvällen så jag kan somna. Håller just nu på att läsa Lemmy i Motörheads biografi. Avslutade Marilyn Mansons innan jag åkte tillbaka. Intressant läsning. Har Mötley Crues The dirt att läsa också, men den är på svenska, så den får vänta lite granna... Förra sommaren läste jag Jenna Jamesons biografi. Det är intresant och läsa om kändisars bakgrund och uppväxt. Marilyn Mansons uppväxt var inte den ultimata alla gånger, och det är kul att få en insyn i folks liv och förstå varför dom är som dom är. Jag tror faktiskt att han är en riktigt hyvens kille innerst inne, men allt som händer en i livet, påverkar ens beteende. Så är det bara...
NU blir det verkligen sängen!!
Sov gott, mina vänner!
Kram kram
Jag ska skicka hem ett par till mamma, hon kommer vara den enda i hela Kungsbacka som har en sån liten! Folk kommer tro att hon krympt den i tvätten! Haha... Ska ta kort och lägga upp här, så ni får se att jag inte skojar med er!
Annars händer inte mycket här, uppackning, iordningställande och en och annan shoppingtur. Men nu får jag lugna ner mig. Det är ju faktiskt ändå 12 dagar kvar tills det kommer nya pengar på kontot! Nästa vecka ska jag gå tillbaka till gymmet, har lite som ska väck, kan man säga... ;) Saknar den gamla goda formen, det var några år sen nu som man hade den... Inte bra... Hoppas att det inte är kört, utan att det går ganska smidigt att komma ifatt den igen. Men för att komma i form, så måste man äta bra, sova ordentligt och träna. Inte stressa, äta dåligt och somna försent... Fast jag äter ändå ganska okej...
Så nu blir det spikmattan en stund, sen lite film. Har inte fått fixat en förlängningssladd till min sänglampa, så det blir film om kvällen så jag kan somna. Håller just nu på att läsa Lemmy i Motörheads biografi. Avslutade Marilyn Mansons innan jag åkte tillbaka. Intressant läsning. Har Mötley Crues The dirt att läsa också, men den är på svenska, så den får vänta lite granna... Förra sommaren läste jag Jenna Jamesons biografi. Det är intresant och läsa om kändisars bakgrund och uppväxt. Marilyn Mansons uppväxt var inte den ultimata alla gånger, och det är kul att få en insyn i folks liv och förstå varför dom är som dom är. Jag tror faktiskt att han är en riktigt hyvens kille innerst inne, men allt som händer en i livet, påverkar ens beteende. Så är det bara...
NU blir det verkligen sängen!!
Sov gott, mina vänner!
Kram kram
söndag 5 juli 2009
Sommarlov -09 Part 1
Det har inte blivit mycket bloggande det senaste, det ber jag lite om ursäkt för, men hade med den lilla engelska datorn hem och då blir det så knepiga inlägg. Men jag tänkte summera min tid hemma lite.
Det blev mycket på en gång när jag kom hem, L och hennes N blev klara med sina studier och det var examen i Gbg. Nu är dom klara arbetsterapeuter. Det är ett svårt ord, men det blev nog rätt...
Sen vart det släktträff, antagligen den kvickaste i världshistorien, på nationaldagen. Hade det inte varit för Sveriges landslagsmatch mot Danmark (en viktig sådan också, nu blir det väl inget VM eller EM eller nåt för våran del), så hade det säkert blivit en lång och rolig kväll. Men nu tog kvällen slut vid 20-tiden... Jag hoppas verkligen att all fotboll är inställd på nationaldagen nästa år!!
Sen var det några lugna dagar med en och annan fika, lite shopping och bara allmänt slappande. Och så bar det av till Varberg. Jag aggerade fotoassisten till R på ett släktkalas och blev bjuden på god grillmiddag där. Sen hem till C med L och äta gott och kolla bio. Sen blev det några intensiva solslukar-dagar i L's familjs sommarstuga. Jag, L, M och en till L åt mycket och gott, hade en och annan diskussion och ditt och datt och shoppade lite granna igen.
Jag halkade in lite på ett bananskal till M's midsommarfest. Det var himla kul, god mat igen, trevligt gäng och en skön gemenskap där det kändes som man varit med i alla år, fast jag träffade dom flesta för första gången. Men kul hade vi, och mycket skratt blev det!! Återknöt en gammal "bekantskap" och det var himla kul att ses igen. Kanske möts vi igen? Vem vet? Det var ju bara 13 år sen sist, kanske inte ska behöva dröja så länge tills nästa gång? Vi får väl se...
Midsommardagen åkte C till Barcelona och jag blev med bil!! Den lyckligaste dagen på länge, tror jag.... ;) Tänk vad en bil kan göra så mycket... Det blev Blomstermåla och en räkmacka med samma gäng som på midsommarafton. Jag trivdes verkligen med dom människorna. Det finns ju olika typer av människor, dom som tar det som det kommer och accepterar det, och sen finns det dom som analyserar och ska sätta folk i fack och sen sitter man där.
Hur som helst, så blev det mycket bilkörning, jag körde kors och tvärs och hade trevligt med den blåa lilla Polon. Kanske en sån man ska ha sen? Vem vet, vem vet?
Men allt har ju sitt slut, så även billånande... Jag fick återigen lita på att mina ben skulle bära mig dit jag ville. Eller bussen...
Bussen tog mig ut till Onsala, ut till havs. Jag följde med L och hennes föräldrar ut bland öarna utanför där. Görtrevligt! Det blev återigen god mat, härlig sommarlunch med vågorna kluckande runt båten. Sen blev det grillat till middag. Så sommar!
När det blev dags att åka tillbaka till gråa England, så tog det emot. Jag önskar så att jag kunde ha stannat lite till. Men verkligheten kallade, pengarna var slut och då får man jobba och tjäna nya. Sen, som nämnt i tidigare inlägg, så var det dags att packa och flytta igen. Nu är packandet klart, nu blir det London och träffa L från Stockholm och så flyttas det på måndag. Sen blir det Sommarlov -09 Part 2!!
Sov gott!
Kram kram
Anyway, sol, sommar och trevligt sällskap, det är väl nyckelorden för min vistelse hemma. Räkor och kräftor blev det med, mest räkor i alla dess former, men ändå. Jag ska se till att lägga upp lite bilder från sommaren hemma, så alla kan se!
Det blev mycket på en gång när jag kom hem, L och hennes N blev klara med sina studier och det var examen i Gbg. Nu är dom klara arbetsterapeuter. Det är ett svårt ord, men det blev nog rätt...
Sen vart det släktträff, antagligen den kvickaste i världshistorien, på nationaldagen. Hade det inte varit för Sveriges landslagsmatch mot Danmark (en viktig sådan också, nu blir det väl inget VM eller EM eller nåt för våran del), så hade det säkert blivit en lång och rolig kväll. Men nu tog kvällen slut vid 20-tiden... Jag hoppas verkligen att all fotboll är inställd på nationaldagen nästa år!!
Sen var det några lugna dagar med en och annan fika, lite shopping och bara allmänt slappande. Och så bar det av till Varberg. Jag aggerade fotoassisten till R på ett släktkalas och blev bjuden på god grillmiddag där. Sen hem till C med L och äta gott och kolla bio. Sen blev det några intensiva solslukar-dagar i L's familjs sommarstuga. Jag, L, M och en till L åt mycket och gott, hade en och annan diskussion och ditt och datt och shoppade lite granna igen.
Jag halkade in lite på ett bananskal till M's midsommarfest. Det var himla kul, god mat igen, trevligt gäng och en skön gemenskap där det kändes som man varit med i alla år, fast jag träffade dom flesta för första gången. Men kul hade vi, och mycket skratt blev det!! Återknöt en gammal "bekantskap" och det var himla kul att ses igen. Kanske möts vi igen? Vem vet? Det var ju bara 13 år sen sist, kanske inte ska behöva dröja så länge tills nästa gång? Vi får väl se...
Midsommardagen åkte C till Barcelona och jag blev med bil!! Den lyckligaste dagen på länge, tror jag.... ;) Tänk vad en bil kan göra så mycket... Det blev Blomstermåla och en räkmacka med samma gäng som på midsommarafton. Jag trivdes verkligen med dom människorna. Det finns ju olika typer av människor, dom som tar det som det kommer och accepterar det, och sen finns det dom som analyserar och ska sätta folk i fack och sen sitter man där.
Hur som helst, så blev det mycket bilkörning, jag körde kors och tvärs och hade trevligt med den blåa lilla Polon. Kanske en sån man ska ha sen? Vem vet, vem vet?
Men allt har ju sitt slut, så även billånande... Jag fick återigen lita på att mina ben skulle bära mig dit jag ville. Eller bussen...
Bussen tog mig ut till Onsala, ut till havs. Jag följde med L och hennes föräldrar ut bland öarna utanför där. Görtrevligt! Det blev återigen god mat, härlig sommarlunch med vågorna kluckande runt båten. Sen blev det grillat till middag. Så sommar!
När det blev dags att åka tillbaka till gråa England, så tog det emot. Jag önskar så att jag kunde ha stannat lite till. Men verkligheten kallade, pengarna var slut och då får man jobba och tjäna nya. Sen, som nämnt i tidigare inlägg, så var det dags att packa och flytta igen. Nu är packandet klart, nu blir det London och träffa L från Stockholm och så flyttas det på måndag. Sen blir det Sommarlov -09 Part 2!!
Sov gott!
Kram kram
Anyway, sol, sommar och trevligt sällskap, det är väl nyckelorden för min vistelse hemma. Räkor och kräftor blev det med, mest räkor i alla dess former, men ändå. Jag ska se till att lägga upp lite bilder från sommaren hemma, så alla kan se!
lördag 4 juli 2009
Packat och klart!
Har bara stereon, sängklädern och galgar kvar! Det tog slut till slut! Phew.. Kram kram
4/7/09
Sitter i mitt rum här i England och tittar ut genom fönstret. Det regnar idag. Känns ganska skönt att det inte gassar igen. Man behöver nån dag då och då att återhämta sig.
Jag är mitt i packningen av mitt rum, men har absolut ingen lust. På det stora hela, så gillar jag det här rummet. Om man bortser från fukten, den dåliga isoleringen och att det på vintern är så kallt att alla underställ i världen inte hade hjälpt! Sen att hyran för det är så hög så jag blir nästan lite mörkrädd när jag tänker på det. Hur kunde jag en gång gå med på det här?!
Anledningen till det var att jag träffade dom jag sen skulle komma att bo med. Dom var trevliga, visade intresse om vem jag var och dom svarade glatt på frågor om sig själva. Då kan man fråga sig var det gick snett. När jag åkte hem till Sverige för semester, så var allt frid och fröjd. Vi pratade om det där med att flytta, jag berättade att jag tittat runt, men inte hittat något. E skulle leta egen lägenhet, J ville flytta närmare jobbet och M ville flytta närmare sin pojkvän. Men en sak var dom alla överrens om, ingen ville flytta innan hösten eftersom trädgården är så mysig under sommarhalvåret. Jag sa till dom att jag ville helst bo med dom och jag fick uppfattningen om att dom inte hade något emot det.
Tidigt på morgonen den 2 juni lämnade jag huset och åkte hem till Sverige. Den 17 juni fick jag reda på via sms att dom hittat nytt hus och flyttar den 11 juli. Jag var inte inkluderad i det boendet. Det känns som dom gick bakom ryggen på mig, dom anlitade en mäklare och hittade några hus som dom var och tittade på. Det sker inte på en eftermiddag, så antingen har dom gått till mäklaren samma dag jag lämnade huset, eller så var det här planerat långt innan.
Jag har också hittat nytt boende, arrangerat från Sverige. Jag flyttar på måndag, några dagar före dom andra. Det känns lite som en seger. Att det nya rummet kostar £240 inkluderat räkningar istället för £408 plus räkningar, som under vinterhalvåret ligger på runt £40-50, känns som en vinst i sig.
Men det som känns hemskt är att under 10 månader har dom i huset uppträtt som vänner, vi har skrattat, gråtit och umgåtts och delat livserfarenheter och så är dom inte ens schyssta nog att vara ärliga om vad dom tycker och känner. Visst kan jag erkänna att jag inte har varit lätt att leva med, men jag har alltid sagt till när tenta-perioderna har börjat att nu kan jag bli lite kinkig. Inga problem, har svaret blivit. Men om jag var så hemsk, varför inte säga att det var anledningen till att dom inte ville ha med mig?
Åh, vad jag har lovat mig många gånger att inte älta det här. Att skriva av mig lite här, kanske kan bli ett avslut? Vi får se...
Men som summering kan jag säga att det här gör det inte lättare att lite på nya människor. Det känns som svek efter svek, och visst överreagerar jag säkert, men efter vad J gjorde för 3 år sen, så har jag blivit känsligare för folks beteende. Inte bra, och jag jobbar på det. Förhoppningsvis möter jag nu folk som bevisar motsatsen... Håll tummarna!
Åter till packandet!
Kram kram
Jag är mitt i packningen av mitt rum, men har absolut ingen lust. På det stora hela, så gillar jag det här rummet. Om man bortser från fukten, den dåliga isoleringen och att det på vintern är så kallt att alla underställ i världen inte hade hjälpt! Sen att hyran för det är så hög så jag blir nästan lite mörkrädd när jag tänker på det. Hur kunde jag en gång gå med på det här?!
Anledningen till det var att jag träffade dom jag sen skulle komma att bo med. Dom var trevliga, visade intresse om vem jag var och dom svarade glatt på frågor om sig själva. Då kan man fråga sig var det gick snett. När jag åkte hem till Sverige för semester, så var allt frid och fröjd. Vi pratade om det där med att flytta, jag berättade att jag tittat runt, men inte hittat något. E skulle leta egen lägenhet, J ville flytta närmare jobbet och M ville flytta närmare sin pojkvän. Men en sak var dom alla överrens om, ingen ville flytta innan hösten eftersom trädgården är så mysig under sommarhalvåret. Jag sa till dom att jag ville helst bo med dom och jag fick uppfattningen om att dom inte hade något emot det.
Tidigt på morgonen den 2 juni lämnade jag huset och åkte hem till Sverige. Den 17 juni fick jag reda på via sms att dom hittat nytt hus och flyttar den 11 juli. Jag var inte inkluderad i det boendet. Det känns som dom gick bakom ryggen på mig, dom anlitade en mäklare och hittade några hus som dom var och tittade på. Det sker inte på en eftermiddag, så antingen har dom gått till mäklaren samma dag jag lämnade huset, eller så var det här planerat långt innan.
Jag har också hittat nytt boende, arrangerat från Sverige. Jag flyttar på måndag, några dagar före dom andra. Det känns lite som en seger. Att det nya rummet kostar £240 inkluderat räkningar istället för £408 plus räkningar, som under vinterhalvåret ligger på runt £40-50, känns som en vinst i sig.
Men det som känns hemskt är att under 10 månader har dom i huset uppträtt som vänner, vi har skrattat, gråtit och umgåtts och delat livserfarenheter och så är dom inte ens schyssta nog att vara ärliga om vad dom tycker och känner. Visst kan jag erkänna att jag inte har varit lätt att leva med, men jag har alltid sagt till när tenta-perioderna har börjat att nu kan jag bli lite kinkig. Inga problem, har svaret blivit. Men om jag var så hemsk, varför inte säga att det var anledningen till att dom inte ville ha med mig?
Åh, vad jag har lovat mig många gånger att inte älta det här. Att skriva av mig lite här, kanske kan bli ett avslut? Vi får se...
Men som summering kan jag säga att det här gör det inte lättare att lite på nya människor. Det känns som svek efter svek, och visst överreagerar jag säkert, men efter vad J gjorde för 3 år sen, så har jag blivit känsligare för folks beteende. Inte bra, och jag jobbar på det. Förhoppningsvis möter jag nu folk som bevisar motsatsen... Håll tummarna!
Åter till packandet!
Kram kram
torsdag 2 juli 2009
Läppstiftet
Det sista jag ser av Gbg denna gången.. Hej då, Sverige! Tack för denna gången, vi ses till jul! Kram kram
torsdag 18 juni 2009
lördag 6 juni 2009
6 Juni 2009
Idag ar ingen vanlig dag, idag ar det Sveriges "fodelsedag"!
Det ska vi fira med slaktkalas och god mat och dryck!
Det var sa lange sen det hande, sa jag kan inte komma ihag! Hoppas det blir lika kul som det var forr...
Kram kram
tisdag 2 juni 2009
Wonderful
Hur kan man inte gilla att flyga när man har så underbar utsikt? Man såg den engelska landsbygden hela vägen till kusten. Efter det har man kunnat se havet och oljeriggar, tom skuggan efter planet! Härligt!
Heathrow
Jag älskar flygplatser! Alla olika människor, glädje och sorg och man kan nästan ta på känslorna! Förväntningarna ligger som en dimma! Mm, det är speciellt.. Om en timme är jag i luften! På väg hem.. Hörs snart! Kram kram
måndag 1 juni 2009
1/6/09
Så var det dan före dan. Imon vid den här tiden, så sitter jag förhoppningsvis på tåget till Kungsbacka! Eller i alla fall på centralen i Göteborg! Känns skumt att sitta här nu, snart börja förbereda inför grillningen ikväll, packa det sista. En natt till, sen är det Sverige en månad! Ska bli riktigt najs!!
Men jag är lite orolig, igårkväll fick jag akut maginfluensa. Visst hade jag tagit några öl när vi grillade. Och visst har jag inte druckit mycket det senaste, men inte ska man bli fyllesjuk efter 3 öl? Jag skulle nog satsa mina pengar på att kycklingen är boven i dramat.
Så fort jag la mig ner, så kom illamåendet tillbaka, så det blev att sitta och sova. Inte det ultimata, men man gör så gott man kan, eller hur?
Vad som oroar mig mest är om det var en engångsgrej och att det är över nu, eller om det finns risk för återfall ikväll. Jag har liksom inte energi att gå igenom samma process av close-ups av toaletten en gång till...
Nog om det, nu ska det kokas potatis, så jag kan göra potatissallad till entrecoten som ligger i marinad i kylen. Till det blir det grönsallad!
Hej hopp! Hörs snart igen!
Kram kram
Men jag är lite orolig, igårkväll fick jag akut maginfluensa. Visst hade jag tagit några öl när vi grillade. Och visst har jag inte druckit mycket det senaste, men inte ska man bli fyllesjuk efter 3 öl? Jag skulle nog satsa mina pengar på att kycklingen är boven i dramat.
Så fort jag la mig ner, så kom illamåendet tillbaka, så det blev att sitta och sova. Inte det ultimata, men man gör så gott man kan, eller hur?
Vad som oroar mig mest är om det var en engångsgrej och att det är över nu, eller om det finns risk för återfall ikväll. Jag har liksom inte energi att gå igenom samma process av close-ups av toaletten en gång till...
Nog om det, nu ska det kokas potatis, så jag kan göra potatissallad till entrecoten som ligger i marinad i kylen. Till det blir det grönsallad!
Hej hopp! Hörs snart igen!
Kram kram
lördag 30 maj 2009
30/5/09
Så var väskan packad. Sa ju att det skulle gå fort! Hmm... Hur som helst, böcker och kläder för nästa helgs äventyr är packade, annars kommer jag leva i dom gamla trasorna jag har där hemma. Det får liksom gå... ;)
Har ju börjat påbörja för flytten tillbaka till Sverige, och denna gången har jag återigen packat ner 20 kilo böcker. Men nu har jag bara 3½ hylla böcker kvar här. Tokigt tomt, men det kommer säkert tillfällen att köpa fler... Hihi... Men jag ska försöka hålla i pengarna, av två anledningar: 1) Det blir mindre att skicka hem, 2) Jag kommer behöva dom pengarna att skicka hem det jag har.
Knasigt att börja tänka på flytten redan, men det är ju bara ett år kvar och på tre år kan man visst samla på sig ganska mycket saker... Eller hur mycket är det egentligen när man tänker efter? Lite kläder, lite böcker, några DVD's... Mycket kan jag i värsta fall lämna kvar i England.. Man har ju lärt känna lite folk som också behöver saker och dom kan få ta över eller köpa det.
Men nu tänker vi inte mer på det. Några dagar kvar, sen är jag hemma igen. Det är konstigt hur man anpassar sig. Hur hemma är hemma, bara man har sin tandborste på nåt sätt... Eller kläder i garderoben, eller mat i skafferiet. För omställningen från här till där är ganska enkel. Och går inte att förklara, det bara är som det är...
Jag har påbörjat omställningen med att äta köttbullar och potatis med gräddsås och lingonsylt till middag. Yummy yummy! På tisdag blir det räkor, bara så du vet mamma.... ;)
Nu ska jag kolla klart Grease på tv, sen blir det nog lite läsa innan jag kanske kollar en annan film! Många filmer blir det!!
Kram kram
Har ju börjat påbörja för flytten tillbaka till Sverige, och denna gången har jag återigen packat ner 20 kilo böcker. Men nu har jag bara 3½ hylla böcker kvar här. Tokigt tomt, men det kommer säkert tillfällen att köpa fler... Hihi... Men jag ska försöka hålla i pengarna, av två anledningar: 1) Det blir mindre att skicka hem, 2) Jag kommer behöva dom pengarna att skicka hem det jag har.
Knasigt att börja tänka på flytten redan, men det är ju bara ett år kvar och på tre år kan man visst samla på sig ganska mycket saker... Eller hur mycket är det egentligen när man tänker efter? Lite kläder, lite böcker, några DVD's... Mycket kan jag i värsta fall lämna kvar i England.. Man har ju lärt känna lite folk som också behöver saker och dom kan få ta över eller köpa det.
Men nu tänker vi inte mer på det. Några dagar kvar, sen är jag hemma igen. Det är konstigt hur man anpassar sig. Hur hemma är hemma, bara man har sin tandborste på nåt sätt... Eller kläder i garderoben, eller mat i skafferiet. För omställningen från här till där är ganska enkel. Och går inte att förklara, det bara är som det är...
Jag har påbörjat omställningen med att äta köttbullar och potatis med gräddsås och lingonsylt till middag. Yummy yummy! På tisdag blir det räkor, bara så du vet mamma.... ;)
Nu ska jag kolla klart Grease på tv, sen blir det nog lite läsa innan jag kanske kollar en annan film! Många filmer blir det!!
Kram kram
torsdag 28 maj 2009
28/5/09
Kollar runt lite pa internet om vad som hant i varlden under tiden jag varit i London och kollat pa lik, nar jag hittade den har lanken. Knasigt att det ar om samma utstallning som jag precis kollat in! Det var ganska fantastiskt, att se hur det funkar. Den jag kollade pa heter Mirror of time och handlar om livet, aldring och vad som hander i kroppen genom aren. Fran cellmassa till doden, helt otroligt...
Mer om utstallningen kan vi prata om senare, nu ska jag sova!
Kram kram
Mer om utstallningen kan vi prata om senare, nu ska jag sova!
Kram kram
onsdag 27 maj 2009
måndag 25 maj 2009
25/5/09
Hej hopp!
Skriver ett litet inlägg om mycket och lite, allmänna funderingar från en förvirrad själ.. ;)
Har precis sett Into the wild, om en kille som skänker bort sina sparpengar, packar det han behöver och ger sig ut på äventyr. Jag gjorde inte samma sak, men jag sålde vissa prylar till J dock! Resten är inkvarterat hos mor min!
Att veta att det finns folk som ger upp allt och ger sig ut på äventyr får mig att önska lite att jag var lika stark och okej med att leva obekvämt så jag också kunde leva på vad naturen har att erbjuda. Men jag föredrar tyvärr att kunna gå till affären och få mina grönsaker och kött färdig att lägga i kastrull och stekpanna...
Jag har suttit ute i våran trädgård och lyssnat på fåglarnas kvällssång, känt temperaturen sjunka och njutit av en av dom första sommarkvällarna. Igår var det 25 grader, idag började det med regn, men slutade med en underbar sommardag och sisådär 20 grader.
Jag satt därute och funderade lite. Livet ar bra underligt just nu, jag är hemma, nästa tisdag åker jag hem men om ett år flyttar jag kanske hem till mitt hem. Så många hem, men ändå ingen direkt fast punkt. Det är nog det som varit jobbigast, att inte ha en plats som är min. Jag trodde mitt rum var mitt, där jag bestämde vem som kom in och vad den personen fick lov att göra. Den känslan försvann i fredags. Min hyresvärd låste upp min låsta dörr, gick in i mitt rum och skulle laga fönstret som målaren målat så det inte att gick att öppna. Vad min hyresvärd missade, var att jag lämnat en lapp i köket om att jag redan hade fixat fönstret. Och alla som känner mig, vet att jag har lite ont av fötter. Det är en kroppsdel som inte riktigt känns okej, tycker jag... Och min hyresvärd har fötter så kan få mig att kräkas. Med dom äckliga fötterna hade han hoppat upp i min säng, öppnat upp gardinen och sett att mitt fönster var öppet. Det var tvätta på 90 grader och spraya med disinfektionsmedel i sängen så allt försvann.
Jag är känslig för fötter, men i det här fallet är det inte bara jag. Ingen i huset tål hyresvärdarna. Alla som möter dom, tycker dom verkar helt super! Och det tyckte jag med. Men när dom kommer in i huset var och varannan dag, utan förvarning, inget knack-knack, ingenting. Dom ifrågasätter varför vi är här, varför vi inte jobbar eller är i skolan, etc., etc. Det går inte att förklara, för dom kan vara riktigt trevliga om man bara springer på dom. Men att bo i deras hus har varit något av det värsta under den här upplevelsen. Fast sen går ju inte saker och ting att jämföra rakt av heller riktigt... Att bo här skulle jag samtidigt inte vilja byta bort! Det har ju varit en del av erfarenheten av hela grejen med England. Allt händer av en anledning, även om det kanske inte alltid känns som en bra anledning... Jag kan rabbla hur många dåliga anledningar som helst som hänt, men det kan vi spara till ett annat inlägg... ;)
På lördag ska jag gå och kolla på ett nytt rum. Får se hur det är... Man lär av sina misstag och för varje bostad man tittar på, så lär man sig på vad man ska vara uppmärksam på nästa gång...
Nu ska jag snart sova, imon blir det gymmet, sen jobbet! Får se om det finns energi för lite fettbränningsträning efter jobbet... Det behövs, vill jag lova! ;)
Kram kram
Skriver ett litet inlägg om mycket och lite, allmänna funderingar från en förvirrad själ.. ;)
Har precis sett Into the wild, om en kille som skänker bort sina sparpengar, packar det han behöver och ger sig ut på äventyr. Jag gjorde inte samma sak, men jag sålde vissa prylar till J dock! Resten är inkvarterat hos mor min!
Att veta att det finns folk som ger upp allt och ger sig ut på äventyr får mig att önska lite att jag var lika stark och okej med att leva obekvämt så jag också kunde leva på vad naturen har att erbjuda. Men jag föredrar tyvärr att kunna gå till affären och få mina grönsaker och kött färdig att lägga i kastrull och stekpanna...
Jag har suttit ute i våran trädgård och lyssnat på fåglarnas kvällssång, känt temperaturen sjunka och njutit av en av dom första sommarkvällarna. Igår var det 25 grader, idag började det med regn, men slutade med en underbar sommardag och sisådär 20 grader.
Jag satt därute och funderade lite. Livet ar bra underligt just nu, jag är hemma, nästa tisdag åker jag hem men om ett år flyttar jag kanske hem till mitt hem. Så många hem, men ändå ingen direkt fast punkt. Det är nog det som varit jobbigast, att inte ha en plats som är min. Jag trodde mitt rum var mitt, där jag bestämde vem som kom in och vad den personen fick lov att göra. Den känslan försvann i fredags. Min hyresvärd låste upp min låsta dörr, gick in i mitt rum och skulle laga fönstret som målaren målat så det inte att gick att öppna. Vad min hyresvärd missade, var att jag lämnat en lapp i köket om att jag redan hade fixat fönstret. Och alla som känner mig, vet att jag har lite ont av fötter. Det är en kroppsdel som inte riktigt känns okej, tycker jag... Och min hyresvärd har fötter så kan få mig att kräkas. Med dom äckliga fötterna hade han hoppat upp i min säng, öppnat upp gardinen och sett att mitt fönster var öppet. Det var tvätta på 90 grader och spraya med disinfektionsmedel i sängen så allt försvann.
Jag är känslig för fötter, men i det här fallet är det inte bara jag. Ingen i huset tål hyresvärdarna. Alla som möter dom, tycker dom verkar helt super! Och det tyckte jag med. Men när dom kommer in i huset var och varannan dag, utan förvarning, inget knack-knack, ingenting. Dom ifrågasätter varför vi är här, varför vi inte jobbar eller är i skolan, etc., etc. Det går inte att förklara, för dom kan vara riktigt trevliga om man bara springer på dom. Men att bo i deras hus har varit något av det värsta under den här upplevelsen. Fast sen går ju inte saker och ting att jämföra rakt av heller riktigt... Att bo här skulle jag samtidigt inte vilja byta bort! Det har ju varit en del av erfarenheten av hela grejen med England. Allt händer av en anledning, även om det kanske inte alltid känns som en bra anledning... Jag kan rabbla hur många dåliga anledningar som helst som hänt, men det kan vi spara till ett annat inlägg... ;)
På lördag ska jag gå och kolla på ett nytt rum. Får se hur det är... Man lär av sina misstag och för varje bostad man tittar på, så lär man sig på vad man ska vara uppmärksam på nästa gång...
Nu ska jag snart sova, imon blir det gymmet, sen jobbet! Får se om det finns energi för lite fettbränningsträning efter jobbet... Det behövs, vill jag lova! ;)
Kram kram
onsdag 13 maj 2009
lördag 9 maj 2009
Framtidsfundering
Är på IKEA och från entreplanet kunde man se denna lilla båt. Undrar om man kommer jobba där en vacker dag kanske? Se världen från första parkett! Ja, varför inte? ;) Kram kram
fredag 8 maj 2009
8/5/09
Skolan är i stort sett slut, har två omprov att göra. Båda missade på missade med minsta marginal, 67% och 68%. För att klara sig måste man ligga på minst 70%... Surt, surt...
Dom senaste två veckorna har jag haft så mycket att det varit svårt att fokusera. Och sen i måndags har dagarna smält samman och jag börjar nog komma iordning tillräckligt i huvudet för att inse att det är fredag idag!! Jippie!!
Under den senaste tiden så har hjärnan arbetat på sitt egna sätt, tankarna har gått i sina egna banor. Det har poppat upp så himla många funderingar som jag velat dela med mig av, men tyvärr har jag inte haft tid till att skriv på annat än mina inlämningsuppgifter, tyvärr...
Men jag ska se vad jag kan komma ihåg....
Seglarskor utan strumpor, värre, loafers utan strumpor. Inte rätt.... Många av dom norska studenter har anammat den hemska trenden av seglarjacka, uppkavlade jeans och seglarskor/loafers utan strumpor. På huvudet har dom döljt sitt vaxade hår med en illa sittande keps. Dock vill jag förtydliga att detta inte anträffar alla norrmän. En stor del av dom är klädda helt normalt med strumpor och utan vaxdränkt hår..
Vad mer har jag funderat på? Hmm... Jo, borde inte 80-talet revival vara över nu? Måste HELA 80-talet återupplevas? Vi har ju i och för sig inslag från 90-talet med den kassa musiken som grannen är så förälskad i! Och inte glömma bank-krisen... Det är ju lite 90-tal... Men neonfärger, tights och våfflat hår! Seriöst? Räckte det inte med ett årtionde med den skiten?!?! Jag blir tokig... Jag vet att jag var liten på den tiden, men det betyder inte att jag inte kommer ihåg mycket av det... Och varför kan inte min granne här tycka den musiken är det bästa som någonsin komponerats? Det var väl det enda som var bra med 80-talet?
Om det här inlägget inte är helt sunt och förnuftigt, så skyller jag på tillfällig sinnesförvirring, eftersom jag antagligen fortfarande har ett gäng E-nummer i kroppen efter alla Red Bull, allt godis och choklad som hittat sin väg in i mitt system som dom senaste dagarna... Men jag hoppas att inom några dagar vara tillbaka till mitt sunda jag igen. Hälsosam kost, träning och mina 8 timmars sömn per natt igen. Univeristetet har inte haft en positiv inverkan på mitt liv ur det perspektivet...
Hur som helst, så ska jag försöka återkomma med mer inlägg lite tätare, nu när jag har nästan 5 månader av semester... ;) Eller ja, jag kommer ju fortfarande jobba mina 10 timmar i veckan!! Jippie!! Jaja, det gör ju att jag under alla dessa månader kommer vara tvungen att hålla kolla på vilken dag det är... Man måste försöka se det positiva i det hela, eller hur?
Nu ska jag göra mig iordning, gå ner och betala in avgiften för att få göra om mina prov, sen gå till jobbet!
Ha en härlig fredag!!
Kram kram
Dom senaste två veckorna har jag haft så mycket att det varit svårt att fokusera. Och sen i måndags har dagarna smält samman och jag börjar nog komma iordning tillräckligt i huvudet för att inse att det är fredag idag!! Jippie!!
Under den senaste tiden så har hjärnan arbetat på sitt egna sätt, tankarna har gått i sina egna banor. Det har poppat upp så himla många funderingar som jag velat dela med mig av, men tyvärr har jag inte haft tid till att skriv på annat än mina inlämningsuppgifter, tyvärr...
Men jag ska se vad jag kan komma ihåg....
Seglarskor utan strumpor, värre, loafers utan strumpor. Inte rätt.... Många av dom norska studenter har anammat den hemska trenden av seglarjacka, uppkavlade jeans och seglarskor/loafers utan strumpor. På huvudet har dom döljt sitt vaxade hår med en illa sittande keps. Dock vill jag förtydliga att detta inte anträffar alla norrmän. En stor del av dom är klädda helt normalt med strumpor och utan vaxdränkt hår..
Vad mer har jag funderat på? Hmm... Jo, borde inte 80-talet revival vara över nu? Måste HELA 80-talet återupplevas? Vi har ju i och för sig inslag från 90-talet med den kassa musiken som grannen är så förälskad i! Och inte glömma bank-krisen... Det är ju lite 90-tal... Men neonfärger, tights och våfflat hår! Seriöst? Räckte det inte med ett årtionde med den skiten?!?! Jag blir tokig... Jag vet att jag var liten på den tiden, men det betyder inte att jag inte kommer ihåg mycket av det... Och varför kan inte min granne här tycka den musiken är det bästa som någonsin komponerats? Det var väl det enda som var bra med 80-talet?
Om det här inlägget inte är helt sunt och förnuftigt, så skyller jag på tillfällig sinnesförvirring, eftersom jag antagligen fortfarande har ett gäng E-nummer i kroppen efter alla Red Bull, allt godis och choklad som hittat sin väg in i mitt system som dom senaste dagarna... Men jag hoppas att inom några dagar vara tillbaka till mitt sunda jag igen. Hälsosam kost, träning och mina 8 timmars sömn per natt igen. Univeristetet har inte haft en positiv inverkan på mitt liv ur det perspektivet...
Hur som helst, så ska jag försöka återkomma med mer inlägg lite tätare, nu när jag har nästan 5 månader av semester... ;) Eller ja, jag kommer ju fortfarande jobba mina 10 timmar i veckan!! Jippie!! Jaja, det gör ju att jag under alla dessa månader kommer vara tvungen att hålla kolla på vilken dag det är... Man måste försöka se det positiva i det hela, eller hur?
Nu ska jag göra mig iordning, gå ner och betala in avgiften för att få göra om mina prov, sen gå till jobbet!
Ha en härlig fredag!!
Kram kram
söndag 26 april 2009
Testar igen..
Nu testar jag igen. Det skulle vara kul om det funkade att mobilblogga. Det skulle bli fler inlägg från mig och bilder.. Sov gott! Kram kram!
onsdag 22 april 2009
22/4/09
Joråsatt, jag tänker inte ha dåligt samvete för att jag inte skriver i bloggen så ofta som ni läsare skulle vilja att jag skrev, eller som jag själv skulle vilja skriva. Men ibland räcker inte tiden eller orken riktigt till. Speciellt som det inte händer något. Om ni vill veta hur spännande mitt liv kommer vara dom närmaste två veckorna, så blunda för ett ögonblick, föreställ er en grå plaststol á la 60-tal, en masonitskiva med björk-folie så som en gammal Billy-hylla från IKEA, alldeles för få eluttag, så det är lite som en gammal pistol-duell i vilda western om att hinna först till uttagen. Solen steker in och man hör glada skratt utifrån, man ser hundar apportera efter bollar och småbarn som jollrar på picnic-filtar med sina föräldrar.
Jag biter ihop och inser att om 2 veckor kan jag sitta där också. Då är det över. Då kan jag sitta på en liten filt i parken och le och tycka synd om stackarna som fortfarande har tentor och inlämningar kvar... Då är det min tur!
Men tills dess är det två veckor, det innebär 3 prov, 3 inlämingsuppgifter och 2 praktiska prov. Allt på 14 dagar och det är inklusive 5 helgdagar. 4 maj är röd dag här och fråga inte varför, ingen verkar veta...
Vad har hänt annars? N är tillbaka i skolan. Hon har vuxit mycket det senaste, men jag antar att man måste göra det när man ska ta hand om begravningar, släktingar som gnäller och inte förstår och polis och myndigheter som helt plötsligt ska lägga sig i. Men hon är skärpt, hon hajjar och hon har skin på näsan. Hon vet vad som är rätt och fel. Hon kommer gå långt! Hon sitter i en tung sits och hon planerar ändå att hon ska klara av en masters efter universitet. Jag beundrar henne verkligen och önskar jag hade hälften av den styrkan hon har! Jag hoppas jag har styrka nog att ta mig igenom nästa år utan att misslyckas helt och hållet... Jag har haft höga förväntningar på mig själv och vad jag ska ha för slutbetyg. Nu känns det som jag ska vara glad om jag klarar mig på tredje nivån....
Men jag försöker hålla gnistan uppe, tro på mig själv och så länge jag gör mitt bästa, så kan jag i alla fall ta examen med huvudet högt, eller vad man säger... ;)
Nu är det sova som gäller.
Ska försöka bli bättre och när jag har tid och så till att fota lite på skolan, så ni kan få en bild av hur min tid på skolan faktiskt ser ut... ;)
Sov gott!!
Kram kram
Jag biter ihop och inser att om 2 veckor kan jag sitta där också. Då är det över. Då kan jag sitta på en liten filt i parken och le och tycka synd om stackarna som fortfarande har tentor och inlämningar kvar... Då är det min tur!
Men tills dess är det två veckor, det innebär 3 prov, 3 inlämingsuppgifter och 2 praktiska prov. Allt på 14 dagar och det är inklusive 5 helgdagar. 4 maj är röd dag här och fråga inte varför, ingen verkar veta...
Vad har hänt annars? N är tillbaka i skolan. Hon har vuxit mycket det senaste, men jag antar att man måste göra det när man ska ta hand om begravningar, släktingar som gnäller och inte förstår och polis och myndigheter som helt plötsligt ska lägga sig i. Men hon är skärpt, hon hajjar och hon har skin på näsan. Hon vet vad som är rätt och fel. Hon kommer gå långt! Hon sitter i en tung sits och hon planerar ändå att hon ska klara av en masters efter universitet. Jag beundrar henne verkligen och önskar jag hade hälften av den styrkan hon har! Jag hoppas jag har styrka nog att ta mig igenom nästa år utan att misslyckas helt och hållet... Jag har haft höga förväntningar på mig själv och vad jag ska ha för slutbetyg. Nu känns det som jag ska vara glad om jag klarar mig på tredje nivån....
Men jag försöker hålla gnistan uppe, tro på mig själv och så länge jag gör mitt bästa, så kan jag i alla fall ta examen med huvudet högt, eller vad man säger... ;)
Nu är det sova som gäller.
Ska försöka bli bättre och när jag har tid och så till att fota lite på skolan, så ni kan få en bild av hur min tid på skolan faktiskt ser ut... ;)
Sov gott!!
Kram kram
tisdag 31 mars 2009
31/3/09 - 6 dagar till avresa....
Så var det dags att åka hemåt igen. Har haft lite halvkoll på hur lång tid det är kvar, men eftersom dagarna går i varandra, så är det svårt att hålla absolut koll. Men av nån anledning så är det undermedvetna mer med i kalendern än vad sinnet är, eller vad man ska säga... Det slår aldrig fel, ungefär en vecka innan det är dags för avfärd, så börjar hjärnan processa allt mer och mer på svenska. Det kommer ut svenska ord mitt i engelska meningar och sånt tokigt. Huskompisarna tittar förvånat på mig och undrar om jag talar mitt låtsasspråk igen. Dom fattar ju inte svenska, dom tycker det låter som jag hittar på. Sjöng Små grodorna för dom häromdagen, och dom skrattade så dom höll på att trilla av stolen! Inte kul att bli hånad för sitt språk... :(
Hur som helst, det drar ihop sig, som sagt. En vecka idag sitter jag mätt och belåten hemma hos mamma, full med räkor och aioli! Mmm, kan inte bärga mig!!!
Jag har börjat med lite förberedelser, handlat lite som ska med hem och förberett lite saker på en av hyllorna i bokhyllan. Har inte så många hyllor lediga, men böckerna får trängas ihop och ge plats en liten stund till annat krafs...
Det onödiga är att jag måste köpa en ny resväska. Fast jag ska försöka låna en väska här i huset, så jag inte behöver spendera pengar på det just nu... Har ju köpt mig en liten tidig skolavslutningspresent!! Och jupp, det var jätteonödigt!!! Så jag vill inte höra hur tokigt och galet inköp det var, men den är inköpt och det kommer underlätta i skolan... ;) Jag har köpt mig en liten, liten dator!! En lite netbook från Toshiba. En nackdel är dock att det är engelskt tangentbord på den, så det är tur jag har den stora klumpedunsen kvar!! Hihi....
Det är en liten sak, den väger bara ett kilo och är så smidig och söt. Det är min lilla bebis! ;)
Prylgalen? Jag? Nääää.....
Nu ska jag se om det finns billiga externa hårddiskar på flygplatsen, så är jag nöjd sen! Tills vidare i alla fall....
Jag har kalkylerat på det här länge och det kommer ordna sig med pengar, mamma... Jag lovar att inte be om att få låna pengar!! Prååååmissss!
Nu ska jag hoppa i säng, imon är en ny dag och den ska spenderas på biblioteket, sen drar jag vidare till Waterstones för att tjäna ihop mera cash! Hehe... Yeah, right! Hmpf...
Sov gott!!
Ses snart!
Kram kram
Hur som helst, det drar ihop sig, som sagt. En vecka idag sitter jag mätt och belåten hemma hos mamma, full med räkor och aioli! Mmm, kan inte bärga mig!!!
Jag har börjat med lite förberedelser, handlat lite som ska med hem och förberett lite saker på en av hyllorna i bokhyllan. Har inte så många hyllor lediga, men böckerna får trängas ihop och ge plats en liten stund till annat krafs...
Det onödiga är att jag måste köpa en ny resväska. Fast jag ska försöka låna en väska här i huset, så jag inte behöver spendera pengar på det just nu... Har ju köpt mig en liten tidig skolavslutningspresent!! Och jupp, det var jätteonödigt!!! Så jag vill inte höra hur tokigt och galet inköp det var, men den är inköpt och det kommer underlätta i skolan... ;) Jag har köpt mig en liten, liten dator!! En lite netbook från Toshiba. En nackdel är dock att det är engelskt tangentbord på den, så det är tur jag har den stora klumpedunsen kvar!! Hihi....
Det är en liten sak, den väger bara ett kilo och är så smidig och söt. Det är min lilla bebis! ;)
Prylgalen? Jag? Nääää.....
Nu ska jag se om det finns billiga externa hårddiskar på flygplatsen, så är jag nöjd sen! Tills vidare i alla fall....
Jag har kalkylerat på det här länge och det kommer ordna sig med pengar, mamma... Jag lovar att inte be om att få låna pengar!! Prååååmissss!
Nu ska jag hoppa i säng, imon är en ny dag och den ska spenderas på biblioteket, sen drar jag vidare till Waterstones för att tjäna ihop mera cash! Hehe... Yeah, right! Hmpf...
Sov gott!!
Ses snart!
Kram kram
söndag 15 mars 2009
15/03/09
Söndag igen och jag ska försöka att inte beklaga mig för mycket om att jag inte skriver så ofta här längre. Jag har dåligt samvete för det, men det är inte för att inte vill, utan mer för att jag inte har något att skriva. Hur intressant är det för er att läsa om vad vi pratade om på lektionerna eller att bibliotekets gråa plaststolar fortfarande är skithårda och obekväma? Eller att vi alldeles för mycket att göra med tanke på min enorma motivationsbrist...
Det största som har hänt här är väl att Dominiques syster har fött en liten pojke. Jag har aldrig träffat hennes syster och kommer aldrig göra det heller. Och Jeannine har träffat en ny kille, innan hon har dumpat den förste. Fast jag förstår henne, hon går igenom lite tunga tider på jobbet och räknar dagarna tills nästa uppsägningsdag kommer. En gång i månaden säger dom upp folk på hennes jobb och hennes tjänst är snart näst på tur att försvinna.... Och N's mamma begravdes i fredags. Hon kommer vara borta en vecka till, men sen kommer hon tillbaka. Det känns konstigt att inte ha pratat med henne på en månad, men jag vill inte tränga mig på utan har bara sagt att jag finns här om hon behöver mig. Men hon har haft fullt upp och jag tror inte det går upp för henne förrän hon kommer tillbaka till verkligheten igen vad som faktiskt har hänt.
Annars har det inte hänt något här...
Det är vår i luften, lakanen hänger ute på tork, det grillas, blommorna blommar och träden knoppas. I fredags när jag gick till skolan så luktade morronluften inte av avgaser, utan av blommorna på träden. Utanför skolan ligger en stor park och där finns massa träd som blommar innan bladen kommer. Knepigt, men det känns skönt, för det betyder att våren är här!!!
Nu ska jag göra en kopp varm choklad, krypa ner i sängen och kolla på en film.
Sov gott!!
Kram kram
Det största som har hänt här är väl att Dominiques syster har fött en liten pojke. Jag har aldrig träffat hennes syster och kommer aldrig göra det heller. Och Jeannine har träffat en ny kille, innan hon har dumpat den förste. Fast jag förstår henne, hon går igenom lite tunga tider på jobbet och räknar dagarna tills nästa uppsägningsdag kommer. En gång i månaden säger dom upp folk på hennes jobb och hennes tjänst är snart näst på tur att försvinna.... Och N's mamma begravdes i fredags. Hon kommer vara borta en vecka till, men sen kommer hon tillbaka. Det känns konstigt att inte ha pratat med henne på en månad, men jag vill inte tränga mig på utan har bara sagt att jag finns här om hon behöver mig. Men hon har haft fullt upp och jag tror inte det går upp för henne förrän hon kommer tillbaka till verkligheten igen vad som faktiskt har hänt.
Annars har det inte hänt något här...
Det är vår i luften, lakanen hänger ute på tork, det grillas, blommorna blommar och träden knoppas. I fredags när jag gick till skolan så luktade morronluften inte av avgaser, utan av blommorna på träden. Utanför skolan ligger en stor park och där finns massa träd som blommar innan bladen kommer. Knepigt, men det känns skönt, för det betyder att våren är här!!!
Nu ska jag göra en kopp varm choklad, krypa ner i sängen och kolla på en film.
Sov gott!!
Kram kram
tisdag 3 mars 2009
3/3/09
Hej hopp!
Så har det återigen gått lite tid och det har inte hänt någonting ännu...
Jag kämpar vidare med skolan, motivationen tryter lite ytterliggare. Jag undrar hur länge till jag ska klara av att hålla charaden vid liv av att jag är en strukturerad och organiserad liten plugghäst. Pratade med en av mina lärare i fredags om hur jag ska lägga upp ett arbete som ska lämnas in veckan innan påsk, 3 veckor från torsdag, och jag fick beröm om hur duktig jag var. Jag har ju i stort sett felfri närvaro, går alltid på lektionerna och visst jag antecknar inget, men eftersom jag loggar in på skol-portalen och sitter dagarna i ändå på biblioteket, så tror jag jobbar när jag där. Newsflash, facebook och aftonbladet.se är också ganska välbesökta sajter jag tittar till!
Jag undrar fortfarande hur jag har lyckats snitta drygt 70% på alla proven utan att plugga, betyder det att jag är ett geni?! Häftigt!!
Imon ska jag till skolan och ordna med mitt program för min klient jag har på torsdag. Praktiskt prov... Skrämmande, speciellt eftersom jag numera är ensam med min klient. N är inte tillbaka i skolan än och jag har en känsla av att hon inte kommer tillbaka innan sommaren heller. Det känns inte som det är nån ide att hon kommer tillbaka heller. Hon kommer få rätt till att göra om allt under sommaren av det hon missat, så det kommer gå bra ändå.
För att uppdatera om det, så vet jag inte så mycket mer. Hon verkar vara vid gott mod, hon låter positiv när hon pratar om sin mamma och framtiden. När hon pratar om sin pappa, så färgas orden svarta. Det går inte att förklara, men undertonen är kolsvart. Som tur är har hon religonen som stärker henne. Hade något liknande hänt mig, hade jag nog reagerat ganska annorlunda.
Jag har inte pratat med henne, utan all kontakt är fortfarande via sms eller mail. Jag bryr mig inte, jag kan inte sätta mig in i vad hon går igenom, men ha en vän som pockar på uppmärksamhet också, det hade jag inte orkat med!!
Jeannine och Monique är tillbaka från Nya Zeeland, äntligen!!! Dessa två veckorna gick fort, men inte fort nog. Som tur var fick jag massa extra-timmar på jobbet, så jag klarade mig. Att bo med tre franska människor var ingen hit. Tyskar hade varit lättare, för då hade kanske mina gamla tyska-kunskaper vaknat till liv igen, men franska är som latin. Tror jag kan mer ord på latin faktiskt än franska.... Men nu är dom härigen och denna veckan kommer nog vara lite annorlunda dock, det skiljer ändå ganska många timmar, så dom sover mest när vi andra är vakna och så där. Jag hoppas dom är på G som vanligt nästa vecka dock!! Så jag får känna mig som en del av hushållet igen!
Nu ska jag krypa i säng, läsa ut min bok och se ska jag försöka sova. Juliens föräldrar är här och det känns som det blir en lång, fransk kväll ikväll i köket. Hänsyn och respekt är inte deras ledord, om man säger så.... ;)
Sov gott!
Kram kram
Så har det återigen gått lite tid och det har inte hänt någonting ännu...
Jag kämpar vidare med skolan, motivationen tryter lite ytterliggare. Jag undrar hur länge till jag ska klara av att hålla charaden vid liv av att jag är en strukturerad och organiserad liten plugghäst. Pratade med en av mina lärare i fredags om hur jag ska lägga upp ett arbete som ska lämnas in veckan innan påsk, 3 veckor från torsdag, och jag fick beröm om hur duktig jag var. Jag har ju i stort sett felfri närvaro, går alltid på lektionerna och visst jag antecknar inget, men eftersom jag loggar in på skol-portalen och sitter dagarna i ändå på biblioteket, så tror jag jobbar när jag där. Newsflash, facebook och aftonbladet.se är också ganska välbesökta sajter jag tittar till!
Jag undrar fortfarande hur jag har lyckats snitta drygt 70% på alla proven utan att plugga, betyder det att jag är ett geni?! Häftigt!!
Imon ska jag till skolan och ordna med mitt program för min klient jag har på torsdag. Praktiskt prov... Skrämmande, speciellt eftersom jag numera är ensam med min klient. N är inte tillbaka i skolan än och jag har en känsla av att hon inte kommer tillbaka innan sommaren heller. Det känns inte som det är nån ide att hon kommer tillbaka heller. Hon kommer få rätt till att göra om allt under sommaren av det hon missat, så det kommer gå bra ändå.
För att uppdatera om det, så vet jag inte så mycket mer. Hon verkar vara vid gott mod, hon låter positiv när hon pratar om sin mamma och framtiden. När hon pratar om sin pappa, så färgas orden svarta. Det går inte att förklara, men undertonen är kolsvart. Som tur är har hon religonen som stärker henne. Hade något liknande hänt mig, hade jag nog reagerat ganska annorlunda.
Jag har inte pratat med henne, utan all kontakt är fortfarande via sms eller mail. Jag bryr mig inte, jag kan inte sätta mig in i vad hon går igenom, men ha en vän som pockar på uppmärksamhet också, det hade jag inte orkat med!!
Jeannine och Monique är tillbaka från Nya Zeeland, äntligen!!! Dessa två veckorna gick fort, men inte fort nog. Som tur var fick jag massa extra-timmar på jobbet, så jag klarade mig. Att bo med tre franska människor var ingen hit. Tyskar hade varit lättare, för då hade kanske mina gamla tyska-kunskaper vaknat till liv igen, men franska är som latin. Tror jag kan mer ord på latin faktiskt än franska.... Men nu är dom härigen och denna veckan kommer nog vara lite annorlunda dock, det skiljer ändå ganska många timmar, så dom sover mest när vi andra är vakna och så där. Jag hoppas dom är på G som vanligt nästa vecka dock!! Så jag får känna mig som en del av hushållet igen!
Nu ska jag krypa i säng, läsa ut min bok och se ska jag försöka sova. Juliens föräldrar är här och det känns som det blir en lång, fransk kväll ikväll i köket. Hänsyn och respekt är inte deras ledord, om man säger så.... ;)
Sov gott!
Kram kram
fredag 27 februari 2009
26/02/09
Så vart det ett tag sen igen, men det har varit fullt upp. Eller ja, det var väl lite av en lögn. Jag har haft fullt upp med prov och praktiska prov och det fortsätter imon. Men jag har inte direkt slitit ut mig med att plugga för det.
Det känns lite som bubblan ska spricka snart, jag har klarat alla prov i stort sett med mer än 70%, kanske har jag missat med nån procent här och där, men vägt upp det på andra moment istället. Och allt utan att direkt anstränga mig. Det betyder ju att mer information än man tror går in på lektionerna och att stress-plugga inte funkar. Läsa lite här och där och förstå vad dom försöker lära oss, så klarar man sig ganska bra. Jag har ju insett hur sönderstressad jag var förra året... Stress=mental blockering, tror jag... ;)
Nu ska jag sova, imon blir det praktiskt prov nummer 1 i Advanced Gym Training. Idag var det massage-prov. Jag fick 66% för att jag pratade inte tillräckligt med min klient och jag glömde palpera innan jag började med oljan... Oops... Men jag har 69%, så jag kommer nog klara mig ganska bra på den här kursen ändå!
Annars har det inte hänt så mycket. Har haft lite mailkontakt med N, men det har inte hänt så mycket mer. Dom har satt datum för förhören till 27 maj, men det har jag nog skrivit om redan. N håller på att och förbereda inför begravningen. Att begrava sina föräldrar är lite mer naturligt än att begrava sina barn, men det är inte barn som ska förbereda den. Det är vuxna barn, som fått dela med sig av upplevelser till sina föräldrar, som barnbarn, dop, bröllop, skolavslutningar och andra saker man ska få uppleva genom sina barn. Det är för tidigt att begrava sin mamma när man är 20 respektive 11 år gammal/ung.
Min lillasyster var inte gammal när våran pappa dog, men på något sätt kunde man förbereda sig, även om man inte ville inse vad som kunde hända. Han var sjuk en lång tid innan han gick bort. N's mamma gick till jobbet med glädje, hon var frisk och hade två friska barn som hon älskade mer än livet självt. Hon såg fram emot ett par dagar med sina barn och en vistelse i Soton. Men mitt i all glädjen att hennes yngsta dotter hade vunnit en talangtävling, så drabbar tragedin familjen.
Det går inte att förstå, och jag tror det är därför jag ältar det här. Få lite vädring av tankar och funderingar.
Livet är oförutsägbart, så man bör verkligen leva i nuet, inte planera så långt in i framtiden. Jag är mitt uppi att planera min vidareutbildning. Borde jag inte ta en utbildning i taget? Men det är nog någon försvarsmekanism att planera. Att man inte vill fatta att det faktiskt kan ta slut när som helst...
Hur som helst, jag lämnar er med era funderingar och hoppar i säng. Jag behöver inte fundera just nu, jag funderar konstant alldeles för mycket ändå, så jag ger mig själv ledigt ikväll!
Sov gott!
Kram kram
Det känns lite som bubblan ska spricka snart, jag har klarat alla prov i stort sett med mer än 70%, kanske har jag missat med nån procent här och där, men vägt upp det på andra moment istället. Och allt utan att direkt anstränga mig. Det betyder ju att mer information än man tror går in på lektionerna och att stress-plugga inte funkar. Läsa lite här och där och förstå vad dom försöker lära oss, så klarar man sig ganska bra. Jag har ju insett hur sönderstressad jag var förra året... Stress=mental blockering, tror jag... ;)
Nu ska jag sova, imon blir det praktiskt prov nummer 1 i Advanced Gym Training. Idag var det massage-prov. Jag fick 66% för att jag pratade inte tillräckligt med min klient och jag glömde palpera innan jag började med oljan... Oops... Men jag har 69%, så jag kommer nog klara mig ganska bra på den här kursen ändå!
Annars har det inte hänt så mycket. Har haft lite mailkontakt med N, men det har inte hänt så mycket mer. Dom har satt datum för förhören till 27 maj, men det har jag nog skrivit om redan. N håller på att och förbereda inför begravningen. Att begrava sina föräldrar är lite mer naturligt än att begrava sina barn, men det är inte barn som ska förbereda den. Det är vuxna barn, som fått dela med sig av upplevelser till sina föräldrar, som barnbarn, dop, bröllop, skolavslutningar och andra saker man ska få uppleva genom sina barn. Det är för tidigt att begrava sin mamma när man är 20 respektive 11 år gammal/ung.
Min lillasyster var inte gammal när våran pappa dog, men på något sätt kunde man förbereda sig, även om man inte ville inse vad som kunde hända. Han var sjuk en lång tid innan han gick bort. N's mamma gick till jobbet med glädje, hon var frisk och hade två friska barn som hon älskade mer än livet självt. Hon såg fram emot ett par dagar med sina barn och en vistelse i Soton. Men mitt i all glädjen att hennes yngsta dotter hade vunnit en talangtävling, så drabbar tragedin familjen.
Det går inte att förstå, och jag tror det är därför jag ältar det här. Få lite vädring av tankar och funderingar.
Livet är oförutsägbart, så man bör verkligen leva i nuet, inte planera så långt in i framtiden. Jag är mitt uppi att planera min vidareutbildning. Borde jag inte ta en utbildning i taget? Men det är nog någon försvarsmekanism att planera. Att man inte vill fatta att det faktiskt kan ta slut när som helst...
Hur som helst, jag lämnar er med era funderingar och hoppar i säng. Jag behöver inte fundera just nu, jag funderar konstant alldeles för mycket ändå, så jag ger mig själv ledigt ikväll!
Sov gott!
Kram kram
lördag 21 februari 2009
20/02/09
Det har gått en vecka sen N's mamma dog. Jag har inte pratat med henne, jag har fått några sms och jag får uppdateringar genom vår gemensamma vän. Jag vill inte ligga på och störa, men jag vill också visa att jag bryr mig. Jag vet hur det känns när folk inte vet hur dom ska reagera, och nu gör jag samma sak själv. Men jag har sagt att jag finns här, men att hon får ta det i sin egen takt.
Hennes pappa sitter anhåller för mord, men den första förhandlingen kommer inte hållas förrän den 27 maj. Helt sjukt att han ska sitta i häkte så länge innan han ens kan förklara sig skyldig eller oskyldig. Han har 3 månader på sig att hitta på ett försvar, en ursäkt till varför han stormade in i affären med en kniv. Inte var det för att försöka få henne tillbaka...
Jag kan fortfarande inte förstå det. Det går inte... Det är så förbannat sjukt att jag bara väntar på att nån ska tala om för mig att det var ett skämt som gick för långt. Men ingen hör av sig, ingen säger oj, det var inte meningen...
Hon är död. Hon kommer inte få uppleva N's graduation, eller D's talangtävlingar eller deras bröllop eller sina barnbarn.
Jag måste ta mig i kragen och försöka skjuta det hela åt sidan, skolan går vidare för min del. Jag har prov på tisdag, jag har praktiska prov både på torsdag och fredag. Och jag sitter som ett miffo och hoppas på att under fortfarande kan ske. Jag är trött. Konstant görtrött. Ryggen värker. Motivationen sviker och jag bara går som i en dimma.
Jag har inte gått ner mig för N's mamma och det som hänt. Det jag känner har jag känt sen jag blev sjuk i vintras. Vad gör man när motivationen tryter och tiden går och allt hopar sig? Hur länge har man tur och kan klara sig? Alla som läser som har pluggat och motivation och ork tryter, vad gör man? När koffeintabletter och Red Bull inte hjälper? När sova och bra kost inte ger energi att möta dagen, utan man fortsätter surra i trötthetens dimma.
Och nej, det är inte högt blodtryck. Blodtrycket kommer inte ens upp i normalt när jag är arg, så det räknar jag bort. Vitamintillskott har inte hjälpt heller...
Skit samma, nu ska jag försöka få lite sömn. Somnar jag nu, kanske jag kan få 7-8 timmar. Då blir det raka vägen till skolan och plugga!
Sov gott!!
Kram kram
Hennes pappa sitter anhåller för mord, men den första förhandlingen kommer inte hållas förrän den 27 maj. Helt sjukt att han ska sitta i häkte så länge innan han ens kan förklara sig skyldig eller oskyldig. Han har 3 månader på sig att hitta på ett försvar, en ursäkt till varför han stormade in i affären med en kniv. Inte var det för att försöka få henne tillbaka...
Jag kan fortfarande inte förstå det. Det går inte... Det är så förbannat sjukt att jag bara väntar på att nån ska tala om för mig att det var ett skämt som gick för långt. Men ingen hör av sig, ingen säger oj, det var inte meningen...
Hon är död. Hon kommer inte få uppleva N's graduation, eller D's talangtävlingar eller deras bröllop eller sina barnbarn.
Jag måste ta mig i kragen och försöka skjuta det hela åt sidan, skolan går vidare för min del. Jag har prov på tisdag, jag har praktiska prov både på torsdag och fredag. Och jag sitter som ett miffo och hoppas på att under fortfarande kan ske. Jag är trött. Konstant görtrött. Ryggen värker. Motivationen sviker och jag bara går som i en dimma.
Jag har inte gått ner mig för N's mamma och det som hänt. Det jag känner har jag känt sen jag blev sjuk i vintras. Vad gör man när motivationen tryter och tiden går och allt hopar sig? Hur länge har man tur och kan klara sig? Alla som läser som har pluggat och motivation och ork tryter, vad gör man? När koffeintabletter och Red Bull inte hjälper? När sova och bra kost inte ger energi att möta dagen, utan man fortsätter surra i trötthetens dimma.
Och nej, det är inte högt blodtryck. Blodtrycket kommer inte ens upp i normalt när jag är arg, så det räknar jag bort. Vitamintillskott har inte hjälpt heller...
Skit samma, nu ska jag försöka få lite sömn. Somnar jag nu, kanske jag kan få 7-8 timmar. Då blir det raka vägen till skolan och plugga!
Sov gott!!
Kram kram
måndag 16 februari 2009
16/02/09
Det sägs att inga nyheter, är bra nyheter. Det ligger något i det...
För en liten stund sen så ringde min telefon. Det var min vän S som hade allt annat än goda nyheter. Dom med bra minne kanske kommer ihåg att min vän N i somras hade lite problem med familj. En pappa som var allt annat än vänlig och ansåg att N var roten till allt ont i hans liv. Det slutade med att han fick besöksförbud efter en lång rad förhör och rättegångar.
I fredags gick han in i affären där N's mamma arbetar, gick igenom hela affären för att hugga ihjäl mamman. Hennes liv gick inte att rädda och från att ha varit en splittrad familj, men ändå vid gott mod och med postitiva framtidsutsikter är nu N och hennes syster moderslösa. Hennes syster är bara 11 år.
N är moderslös på grund av hennes pappas stolthet. Han har förstört deras liv på ett sätt som aldrig kan återställas.
Imorse när jag gjorde mig klar för att möta dagen, gick jag ut i trädgården och tog ett foto på snödropparna som växer där ute. Jag tänkte för mig själv att det kommer en vår, även om den kanske dröjer lite... När jag gick till jobbet i eftermiddags så såg jag knopparna på buskarna. Jupp, det är definitivt en positiv känsla i luften. För en halvtimme sen försvann den positiva känslan.
För min del är det vardag imorgon igen, men om N och hennes syster kommer få en vardag snart, det är ytterst tveksamt. Hur går man vidare efter att ens pappa har knivmördat ens mamma? Det är mycket liknande nyheter i tidningarna och man reagerar knappt, läser vidare och sen fortsätter man med vad man höll på med. Men nu är det nära, det är min bästa vän i England vi pratar om.
Nu ska jag krypa i säng. Jag ska ta några rogivande och försöka få sömn i kroppen. Imorgon är en ny dag, trots allt...
Sov gott!
Kram kram
För en liten stund sen så ringde min telefon. Det var min vän S som hade allt annat än goda nyheter. Dom med bra minne kanske kommer ihåg att min vän N i somras hade lite problem med familj. En pappa som var allt annat än vänlig och ansåg att N var roten till allt ont i hans liv. Det slutade med att han fick besöksförbud efter en lång rad förhör och rättegångar.
I fredags gick han in i affären där N's mamma arbetar, gick igenom hela affären för att hugga ihjäl mamman. Hennes liv gick inte att rädda och från att ha varit en splittrad familj, men ändå vid gott mod och med postitiva framtidsutsikter är nu N och hennes syster moderslösa. Hennes syster är bara 11 år.
N är moderslös på grund av hennes pappas stolthet. Han har förstört deras liv på ett sätt som aldrig kan återställas.
Imorse när jag gjorde mig klar för att möta dagen, gick jag ut i trädgården och tog ett foto på snödropparna som växer där ute. Jag tänkte för mig själv att det kommer en vår, även om den kanske dröjer lite... När jag gick till jobbet i eftermiddags så såg jag knopparna på buskarna. Jupp, det är definitivt en positiv känsla i luften. För en halvtimme sen försvann den positiva känslan.
För min del är det vardag imorgon igen, men om N och hennes syster kommer få en vardag snart, det är ytterst tveksamt. Hur går man vidare efter att ens pappa har knivmördat ens mamma? Det är mycket liknande nyheter i tidningarna och man reagerar knappt, läser vidare och sen fortsätter man med vad man höll på med. Men nu är det nära, det är min bästa vän i England vi pratar om.
Nu ska jag krypa i säng. Jag ska ta några rogivande och försöka få sömn i kroppen. Imorgon är en ny dag, trots allt...
Sov gott!
Kram kram
söndag 8 februari 2009
08/02/09
Så har ännu en vecka gått till ända. Inte för att jag märker skillnad på onsdag och lördag eller nån annan dag för den delen. Men det är en vecka närmare sommarlovet. Längtar något oerhört! Jag vill bara att det ska ta slut, att jag hittar tillbaka till motivationen och allt annat.
Jo, det är lite tungt nu, men det går förhoppningsvis över när solen är framme lite mer, det blir lite varmare och man inte behöver ta på sig halva garderoben för att inte frysa... Idag sprack min varmvattenflaska också, så det blir en kall natt. Men jag antar att jag ska klara mig, så får jag köpa en ny imon. Eller en annan dag...
Imon kommer E&M hit från Sverige. Eller ja, dom är på väg nu, men jag ska inte träffa dom förrän imon. Det är ett par som hittade mig genom bloggen, dom kommer från Sverige och ska börja plugga på Solent nästa år. Det ska bli kul att träffa dom och visa dom runt. Vi ska kolla på lite lägenheter som dom kanske kan flytta in i till sommaren och dom ska kolla lite på skolan. Det ska bli skönt att få en dag på svenska. Fast det är svårt med svenskan här. Jag vet inte vad det är, men jag tappar orden när jag pratar med svenskar! Förhoppningsvis blir det skillnad när man är lite förberedd. Jag hade en svensk kund i affären förra veckan och det stod bara still! Jag fick inte fram många ord innan jag slog över till engelskan igen! Det gick bra ändå, hans pappa var med och han kan inte mycket svenska. Kunden var halvsvensk... Men förhoppningsvis så blir det inte så krångligt imon eftersom jag vetat om i några veckor att det ska bli svensk-dag imon!
Imon är också dagen då jag har ett prov som jag inte har en susning om jag har förberett mig tillräckligt... Något inom mig säger att det inte kommer gå så bra, men det är väl bara att hoppas på det bästa och ställa in sig på omtenta i slutet på året, så kommer det gå finemang!!
Annars har det som i vanlig ordning inte hänt så mycket här. Monique och Jeannine åker till Nya Zealand på lördag. Men det blir inte lugnt här för det, det kommer besök från Kanada istället som fyller tomrummet. Jag är bara glad att det inte är 100% franska som gäller, för respekten att prata engelska är inte så stor när fransmännen här är i samma rum. Det stör mig lite, men jag har på sätt och vis accepterat att dom inte riktigt bryr sig. Eleo pratar oftast engelska och involverar oss andra, men dom andra två kan sitta och prata franska utan att ens försöka involvera nån annan än dom själva. Men det är deras förlust, dom kom hit för att lära sig vardagsengelska, men har inte ansträngt sig och då känns det lite som bortkastade pengar... Hur som, deras förlust och om tre månader flyttar dom...
På tal om tre månader, idag är det på dagen tre månader tills skolan slutar! Håll tummarna för mig att jag får det sommarjobbet jag hoppas på. Annars är jag rädd att det blir fem långa månader i Southampton... Det positiva med det är att jag förhoppningsvis kan plöja igenom mina bokhyllor och även påbörja min dissertation. 10 000 ord om något jag inte riktigt har koll på ännu... Jag har något med benhinneinflammation på gång, men det kan lätt slås i spillror... Det är mycket att tänka på innan man får ett klartecken att köra igång. Stora frågan just nu är hur mäter man grad av benhinneinflammation mellan olika människor.... Tips, någon? Maila asap!!
Jag låter er veta hur det går! Håll tummarna på att jag kommer på något käcktoch lagom enkelt!
Och inte nog med att skolan är slut om tre månader idag, om två månader har jag varit hemma en hel dag!! ;)
Nu är det sova. Prov och guide står på schemat imon!
Kram kram
Jo, det är lite tungt nu, men det går förhoppningsvis över när solen är framme lite mer, det blir lite varmare och man inte behöver ta på sig halva garderoben för att inte frysa... Idag sprack min varmvattenflaska också, så det blir en kall natt. Men jag antar att jag ska klara mig, så får jag köpa en ny imon. Eller en annan dag...
Imon kommer E&M hit från Sverige. Eller ja, dom är på väg nu, men jag ska inte träffa dom förrän imon. Det är ett par som hittade mig genom bloggen, dom kommer från Sverige och ska börja plugga på Solent nästa år. Det ska bli kul att träffa dom och visa dom runt. Vi ska kolla på lite lägenheter som dom kanske kan flytta in i till sommaren och dom ska kolla lite på skolan. Det ska bli skönt att få en dag på svenska. Fast det är svårt med svenskan här. Jag vet inte vad det är, men jag tappar orden när jag pratar med svenskar! Förhoppningsvis blir det skillnad när man är lite förberedd. Jag hade en svensk kund i affären förra veckan och det stod bara still! Jag fick inte fram många ord innan jag slog över till engelskan igen! Det gick bra ändå, hans pappa var med och han kan inte mycket svenska. Kunden var halvsvensk... Men förhoppningsvis så blir det inte så krångligt imon eftersom jag vetat om i några veckor att det ska bli svensk-dag imon!
Imon är också dagen då jag har ett prov som jag inte har en susning om jag har förberett mig tillräckligt... Något inom mig säger att det inte kommer gå så bra, men det är väl bara att hoppas på det bästa och ställa in sig på omtenta i slutet på året, så kommer det gå finemang!!
Annars har det som i vanlig ordning inte hänt så mycket här. Monique och Jeannine åker till Nya Zealand på lördag. Men det blir inte lugnt här för det, det kommer besök från Kanada istället som fyller tomrummet. Jag är bara glad att det inte är 100% franska som gäller, för respekten att prata engelska är inte så stor när fransmännen här är i samma rum. Det stör mig lite, men jag har på sätt och vis accepterat att dom inte riktigt bryr sig. Eleo pratar oftast engelska och involverar oss andra, men dom andra två kan sitta och prata franska utan att ens försöka involvera nån annan än dom själva. Men det är deras förlust, dom kom hit för att lära sig vardagsengelska, men har inte ansträngt sig och då känns det lite som bortkastade pengar... Hur som, deras förlust och om tre månader flyttar dom...
På tal om tre månader, idag är det på dagen tre månader tills skolan slutar! Håll tummarna för mig att jag får det sommarjobbet jag hoppas på. Annars är jag rädd att det blir fem långa månader i Southampton... Det positiva med det är att jag förhoppningsvis kan plöja igenom mina bokhyllor och även påbörja min dissertation. 10 000 ord om något jag inte riktigt har koll på ännu... Jag har något med benhinneinflammation på gång, men det kan lätt slås i spillror... Det är mycket att tänka på innan man får ett klartecken att köra igång. Stora frågan just nu är hur mäter man grad av benhinneinflammation mellan olika människor.... Tips, någon? Maila asap!!
Jag låter er veta hur det går! Håll tummarna på att jag kommer på något käcktoch lagom enkelt!
Och inte nog med att skolan är slut om tre månader idag, om två månader har jag varit hemma en hel dag!! ;)
Nu är det sova. Prov och guide står på schemat imon!
Kram kram
måndag 2 februari 2009
Så här såg det ut imorse:
Så, nu har det hänt något! Äntligen....
Jag visste redan igår att det skulle bli snö under natten, men när jag vaknade, så var det lite mer än jag räknade med för att vara England. Men inte f-n trodde jag att hela England skulle klappa ihop för knappt 5 cm snö!!! På radion pratade dom om det värsta snövädret på 20 år och listor på skolor som skulle vara stängda lästes upp och för varje gång blev den längre. Men inget om Solent. Så det var att hoppa in i duschen, göra sig i ordning och sen halka iväg till skolan.
Här finns ingen lag om vinterdäck, jag tror inte ens dom har vinterdäck här... Så även om man kunde se asfalten genom snön, så slirade däcken och bilarna såg ut att leka Bambi på hal is!
Men väl på skolan, så får vi reda på att på grund av "snöovädret" kommer skolan stängas för dagen och att allt förhoppningsvis skulle vara som vanligt imon. Jag kände lite som när vi hade det stora snöovädret november -96 eller när det var, fast utan snön... För jag anser inte att det var kaotiskt mycket snö idag. Flygplatser stängdes ner, tågen går inte och bussarna är försenade. Jag ska aldrig mer klaga på att pendeln är lite försenad för att det har snöat. Hela landet har ju inte stannat i alla fall!
Det kändes riktigt patetiskt att stänga igen skolan, majoriteten av oss var ju ändå där! Och för första gången den här vintern, så var skolan faktiskt varm! Tänk det här snöiga håller i sig, ska vi inte har fler lektioner då den här veckan? Grrr....
Nu ska jag pylta på mig och gå till posten för att lägga på ett brev som jag lagt på en gång innan, men som kom tillbaka med ytterliggare ett formulär att fylla i. Suck, det är inte mycket som är bra med England längre, känner jag...
Kram kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)