29/9/09

Så har skolan börjat igen! 26 veckor av studier, blod, svett och en och annan tår, om jag känner mig själv rätt. Det är totalt 32 veckor med lov och allt inblandat.. Det ska man väl klara av? 32 veckor packade med stress och ångest, böcker och datorer, inlämningar och prov. Jag har klarat två omgångar innan av det här, så jag ska nog klara en till, det är ju den sista!

Schemat ser okej ut. Långa håltimmar, men det är lätt att fylla dom med studier! Har jag tur och har diciplinen, så ska jag nog klara av att ha lördagar lediga. Men det får vi se när det sätter igång på allvar! Det funkar i teorin, sen ska det bara funka i verkligheten också jue... Det är där det stora problemet ligger.

I måndags fick jag också reda på att hon som hyr min lägenhet, har fått erbjudande om ett första hands kontrakt. Billigare hyra och allt. Jag hade också tagit den, om jag fått möjligheten. Men jag ska prata med Aranäs imon och se vad som händer. Jag vill ju inte sitta där med en hyra i januari. Den är ju "bara" 5600:- inkl parkering. Jag är glad att L har velat hyra den så länge som hon har. Den hyran är inte lätt att betala ensam. Man måste nästan vara två....

Jag har några trådar ute och kanske hittar jag nån som kan ta den, men eftersom jag tror starkt på att allt händer av en anledning, så känner jag lite så med detta också. Först och främst, så kommer jag nog inte ha råd med hyran. För det andra, så vet jag inte om jag vill bo kvar i Kba och för det tredje, så vet jag inte om jag vill leva i alla minnen med J. Vi valde lägenheten, vi levde ihop i lägenheten... Det är helt enkelt för många minnen.

Jag tror att det är ödets sätt att säga Move on, börja om på nytt. Att genom att ta steget att flytta till England och börja plugga här, var första steget till ett nytt liv. Att flytta in i den lägenheten igen skulle vara att ta ett gäng steg tillbaka. Och jag vill inte vara en bakåtsträvare.. ;)

Nu ska jag göra mig nattaklar. Klockan är bara 20 här, men det är tungt att ha något att göra på dagarna igen, när man inte är riktigt van vid att verkligen på riktigt måsta (?) göra något... Det blir sängen och lite tv. Kanske läser jag lite i min bok... Vi får se!

Sov gott!
Kram kram