Jag har motivationsproblem. Jag sitter på biblioteket, datorn på, word-dokumentet är öppnat. Böcker i stora högar väntar på att få dela med sig av sina kunskaper, pennan väntar ivrigt på att få hjälpa till med anteckningar. Och jag vill bara att det ska vara över...
Hur tråkigt är det att skriva rapporter? På en skala, 1-10, så kan jag meddela att det är drygt 10. Smsade lite med en klasskompis om min brist på motivation. Till svar fick jag: Varför är du här? Hur mycket vill du det här? Utan motivation kommer du ingenstans.
Så sant, så sant... Filosoferar ibland på hur man hamnade där man är, hur blev det så och vad gick fel... Inte bara när det kommer till enskilda saker, utan på det stora hela. Kunde en händelse när jag var liten påverkat mig annorlunda? Eller var det något som hände förra året som format mig? Jag tror lite att små saker varje dag ändrar ens person. Små saker man inte ens tänker på. Jag har hängt upp mig lite på Heath Ledgers död, men jag tror att det är något som format mig den här dagen. Det låter ju helt klart som ett misstänkt självmord, pillarburkar omkring honom och tidigare heroinmissbruk. Men hur låg är man om man lämnar sitt barn att växa upp utan pappa? Min pappa dog för några år sedan och jag kan inte förlåta honom för att lämna mig och då fyller jag snart 30! Men jag vet hur det är att ha en pappa, på gott och ont. För Gud vet att han inte var perfekt. Men ingen är perfekt, men så länge man gör det bästa av sina förutsättnigar, så kan Mr Mighty inte säga något om det, eller?
Hur som helst, deep, deep där.
När jag suttit här nu i sisådär 5 timmar och knappt kommit igång, så har jag flummat runt på olika sidor. Jag hittade en blogg där personen i fråga skrivit ner lite påståenden som till exempel: Det våndas jag över, Detta hoppas jag på, Det gläds jag över, Det gör mig ledsen och många, många fler. Jag har samma önskemål när det kommer till att svara på "Detta hoppas jag på", att jag en dag ska se glaset som halvfullt...
Jag vill bli en opmtimist, inte bara när jag är omgiven av negativa personer, utan även när folk omkring mig är positiva eller jag är ensam. Jag är så trött på negativt tänkade att jag kräks på det...
Nu ska jag åka hem, jag ska sätta mig på mitt rum och försöka fortsätta skriva mer på min rapport. Jag måste får 30%, hur svårt kan det vara?? Men 2000 ord, det är många ord när man inte kan komma på några...
Hej hopp!
Kram kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar