Möblering och Diana

Idag har det varit en omvälvande dag. Det har möblerats om, det har kastats soffor, det har hämtats datorbord, det har skrivits ut papper och det har förberetts inför kommande dagar. Som imon till exempel. Imon är min första skoldag. Jag ska träffa andra äldre elever och vi ska få lära oss hur man går i skolan. Vi har fått uppgifter där vi ska berätta om oss själva, lära oss om den egna personen och så. Men det är mest bara för att vi ska få koll på hur man löser uppgifter på ett lämpligt sätt. Jag undrar dock hur dom ska fylla ut 10 dagar med utbildning om hur man utbildar sig... Första dagen kan jag förstå, för vi ska bli guidade runt skolan, och få bekanta oss med varandra, få lite information om vad dom har dagarna kommer att innehålla. Så imon kommer jag veta mera, för dom som är intresserade....

Just nu i England är det lite av återupprepad sorg. Det var tio år sen Diana dog i fredags. Hon dog på natten till den 31e augusti, men på datumsidan var det den 31e. Och istället för att hedra henne i en dag och sen är det bra, så hedrar man i två veckor ungefär. Jag har inget emot det, för jag anser själv att Diana var en ängel som behövdes här och att media och skvallertidningar inte kunde låta henne få leva någorlunda som en människa, i alla fall som en "vanlig" kändis, så jagade dom henne in i döden. Det är skamligt och oförlåtligt!
Filmen The Queen går på TV och minnena från då kommer tillbaka. I filmen får man en inblick i hur kungahuset reagerade och det känns som det stämmer. Min bild av Drottningen besannas i alla fall. Philip ska vi inte prata om. Man får också en liten aning om hur Charles egentligen kände för Diana. Det kanske inte var lust och passion, inte för varandra i alla fall, men han älskade henne. Det är jag helt säker på.
Jag trodde dock att det skulle slås mer på stora trumman än det har gjorts. Just på dödsdagen var det stor ceremoni i London, men annars har jag faktiskt inte märkt så mycket av det. Det går minnesprogram och det står lite om det i tidningarna, men jag antar att det inte är mer än det är eftersom hon inte var kunglig när hon dog.
Fast i folkets hjärtan kommer hon alltid att finnas och jag undrar om hon inte en dag blir utnämnd till något av något slag. Det är ändå hennes son som en dag ska styra det här landet...

Nu ska jag sova, så jag är pigg och glad imon! Hur det gick, får ni reda på när jag varvat ner lite...

Kram kram