Så var man tillbaka i England. Hemma? Eller borta? Eller hur var det nu igen? På en resa på sisådär 8 timmar alldeles ensam, så funderar man ganska mycket. Och en sak jag funderade på är var är hemma?
Jag kom fram till att hemma är där kläderna hänger i en garderob. Kanske inte vad min mamma vill höra, men så är det nog. Jag känner mig hemma både i England och i Sverige, men samtidigt måste jag erkänna att eftersom det är här jag har min vardag, så är det nog hemma.
Flygresan och bussresorna gick finemang. Blev lite oro i lägret när det visade sig att flyget skulle vara 50 minuter försenat och jag skulle missa anknytningarna i England, men Ryan Air är ena riktiga höjdare på att flyga fortfort! Vi landade 30 minuter tidigare än vi borde ha gjort med den försenade starten. Ingen var gladare än jag, jag hann med min buss utan att behöva vänta en timme eller så.
Men att sitta stilla så länge, det gör ont. I knän, rumpa, rygg, överallt!! Imon är det jobb som gäller, så förhoppningsvis så blir det lite springa och röra på sig.
Och så ställer vi ju om klockan, fram så klart. Vi ser ju FRAM emot sommaren. Eller hur? Till hösten sen så ser vi TILLBAKA på sommaren. Men det ska vi inte fundera på nu. Nu är det duschen som gäller. Sen SOVA!!! Mmmm...
Nattinatt!
Kram kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar