Igår fick jag ytterliggare bevis på vänligheten i det här landet. Självklart finns det rötägg här med, det går liksom inte att komma i från när det bor så många människor i samma land. Men min chef på gymmet, Chichi, är alltid väldigt omtänksam. Igår kväll när vi var klara en halvtimme innan stängningsdags och gymmet var tomt, städningen avklarad och vi mest bara satt av tiden, så sa han att vi kunde gå. Han tyckte dock inte att jag skulle sitta ensam vid busstoppet så sent på kvällen, så han sprang ut, stoppade bussen och sprang och hämtade mig. Pinsamt bara att jag inte hann med att få med mig alla grejer från jobbet, som busskort till exempel... Hmm... Så jag sprang fram till bussen, började rota i min väska och insåg att busskortet låg i jackan, som låg på kontoret... Inte bra... Pinsamt var det och jag fick ju be om ursäkt till busschauffören för att han fått vänta i onödan. Gick tillbaka till gymmet, knackade på den låsta dörren och förklarade att det var snällt av chefen att springa ut och stoppa bussen, men att det blev lite kaotiskt och jag glömde hälften på kontoret... Jag hade klarat mig utan jacka och skolböcker, för det hade jag kunnat hämta idag, men inte busskortet eller min plånbok...
Hur som helst, så packade vi ihop oss, släckte ner och gick ut. Jag gick mot busstoppet igen och jag har inget emot att vänta en kvart på en buss... Det känns som jag väntat på något i hela mitt liv, så vad gör väl en kvart i väntan på att få komma hem?
Emma, en tjej jag jobbar med, hon sa hon skulle vänta med mig. Men då svängde hennes mamma upp för att hämta henne. Ingen fara, sa jag, jag väntar. Men icke då, jag blev hemkörd, ända fram till porten! Det känns ju lite dumt när det är en sån omväg för dom. Jag betalade för att köra över bron och lite extra ändå.
Så det finns snälla och omtänksamma människor här, som inte suckar för att göra något för någon annan... Sen är det klart att det finns folk som utnyttjar snälla människor, men det går jag inte in på mer just nu. Kanske senare idag? Eller imon... Vem vet?
Nu måste jag utnyttja tiden ordentligt. Har ett arbete som ska lämnas in imon och presentation som ska genomföras också imon. Men att jag ska klara marknadsföringen har jag inga förhoppningar om dock. Gör jag det, så blir jag glad! Vi får väl se... Återkommer när det är klart!
Ta hand om er!
Kram kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar