Det känns inte bra att jag i stort sett börjar varje inlägg med en ursäkt för att det tar så lång tid mellan inläggen. Men det är bara så himla tråkigt att skriva när det inte händer något. Det är samma dryga vardag här, bara det att min vardag blandas med stress över nästa prov, inlämning, presentation och som om inte det räcker med att bli stressad över vad som ska hända innan sommaren, så ska vi också redan om ett par veckor lämna in titel och tillvägagångssätt till våran dissertation!
Jag har ändå funderat lite på vad jag vill skriva om, men inte kunde jag ana att allt skulle lämnas in och bli godkänt redan innan detta året är slut! Visst är det positivt. Det innebär att vi får våran handledare redan om några veckor, vi har alltså drygt 1 år med en handledare. Dom som går tredje året nu, fick vänta i nästan 3-4 månader innan dom fick någon handledning och det innebär att dom inte har nån att bolla ideer med, motivera, pusha och få stöd från.
Jag tror jag har hittat min handledare, min massagelärare, Rebecca. Frågan är fortfarande lite tvivelaktig, men jag ska prata med henne på torsdag och se vad hon säger. Hittills lyder min fråga: Vilken effekt har massage ur psykologisk synpunkt på prestation inom professionell idrott. Som sagt, den är vag och måste jobbas lite på, men jag ska kolla igenom lite artiklar och forskning som redan finns där ute och se vad som saknas eller som jag vill kolla närmare på, kanske med en annan idrott eller nåt. Sen får vi se. Kanske kommer Rebecca med en alldeles strålande idé! Vem vet? Hon är riktigt bra som lärare.
Vi hade från början en annan lärare, Kate, som gick på mamma-ledighet förra veckan och inom några veckor kommer pressa ut sitt andra barn. Hon är en äldre mamma, hon kommer pressa ut sitt andra barn vid 45. Vilket hon absolut inte alls verkar vara! Hon kändes lite mer i min ålder, så där kan man se vad träning kan göra för hälsan.
Och träning och håll-i-gång har sina fördelar när man blir äldre. Jag vet inte hur mycket det är gener och hur mycket som är träning och håll-i-gång, men se på min käre farfar. Han fyller snart 91, han har hållit igång i hela sitt liv. Och hade det inte varit för att synen sviker lite granna, så hade han säkerligen varit mer aktiv än vad han är!
Hur som helst, det är inte bara att det är en stressig, men tråkig vardag här, det finns så himla mycket funderingar och känslor som snurrar runt i huvudet, funderingar jag knappt kan sätta ord på. Så det är nog mest känslor som snurrar... När tankarna snurrar konstant, man har skola och ett väldigt socialt "hus", så är det ibland svårt att få tiden att räcka till till ett inlägg eller två då och då. Men jag ska göra vad jag kan för att bättra mig.
Det känns också svårt att skriva om vad som händer här, eftersom ingen vet vem jag pratar om. Men det får bara accepteras, tror jag.... Vet inte hur jag ska komma runt det problemet. Fast det kanske bara är jag som ser det som ett "problem"... Vad vet jag?
Nu ska jag skriva frågor till ett livsstilsformulär och en formulär om medicinsk historia till skolan, så jag kan fråga ut min klient om mål och historik och sånt...
Ha det bra!
Kram kram
1 kommentar:
Hej tjejen! Be inte om ursäkt, använd bloggen när du själv vill! Det är då den är bäst både för dig och för oss som läser. Om vi som läser tycker att vi inte vet vad du håller på med bara för att det inte har kommit upp något på bloggen, då får vi väl skriva ett mail eller lyfta luren och fråga! Man kan ju inte sitta här och tro att man alltid blir serverad!!! Låt inte bloggen vara ytterligare en sak som belastar, det är helt onödigt!! KRAM och ta hand om dig! ps. din massagelärare har ett väääldigt fint namn! ds
Skicka en kommentar