14/12/08 - 2 dagar kvar

Så var det söndag, tredje advent och här sitter jag. Har inte börjat packa än, revbenen bara värker. Det liksom bränner i benen, så ont gör det. Det är en dov känsla, men den är konstant. Nästan, för ibland hugger det till som om nån hugger en kniv i bröstkorgen och vrider runt. Inte för att jag vet hur det känns riktigt, men jag kan nästan föreställa mig... Men det är bara att bita ihop och hoppas på att det går över med tiden.

Jag har börjat skriva på en liten lista över saker folk här önskar sig från Sverige. Det är inte mycket, men det är lite önskningar från här och där.

Och på tal om att resa. Fick reda på i torsdags att Lauren ska flytta tillbaka till Paris. Hon har inte råd att bo kvar här. Hon får inget jobb och efter jul kommer dom att skära ner på hennes timmar igen. Hon har jobbat heltid över vintern nu på vikariat och det tar slut i mitten på januari, så hon bestämde sig att flytta till Paris och sin familj igen. Motvilligt, men har man inte råd, så är det inte mycket att göra. Jag känner lite så med. Även om jag får jobb, så kommer jag inte ha råd med bostad, lån och levnadskostnader här. Det är dyrt att bo här, så såvida jag inte pluggar vidare, så blir det till att flytta härifrån.

Från Southampton blir det definitivt en flytt, men jag vet inte om jag vill lämna England... Visst längtar jag hem och saknar Sverige, men jag vet hur det är när jag kommer dit. Fast denna gången ser jag faktiskt fram emot att komma hem. Ska lämna lite CV för eventuellt sommarjobb. Sen får man väl se om det är nån som anställer mig för 4 månader...

Hur som helst, jag ska i alla fall ta fram resväskan nu. Det känns inte som jag ska resa så snart... Men imon ska det vara packat och klart! Shit, hur ska det här sluta? Har försökt få med mig nån som kan bära mina väskor, och även om några var villiga att följa med till Sverige över jul/nyår, så ville dom inte betala för resan... Och jag har ju inte råd med biljett till en till. Hade ju knappt råd med min egen biljett! ;)

Ta hand om er!
Nu ska det packas!

Kram kram

10/12/08 - 5 dagar kvar!!

Okej, dags för ett nytt inlägg. Det har varit några tunga veckor, inte bara med studier, utan med influesan. Igår gick jag in i den tredje veckan, men på gott och ont, så fick jag penecillin igår.
I fredags när jag hostade, så hände något med revbenen. Det gjorde lite ont, men även om jag först trodde det värsta, så kände jag att det inte var så farligt. Smärtan tonade ner sig lite och var ganska uthärdlig.

Igår dock, så knäppte det till när jag hade en hostattack. Det lät som när man knäpper med fingrarna, anade det värsta igen. Denna gången var det lite mer befogat. Jag kände smärta i bröstet och när jag andades var det outhärdligt. Men man måste ju gå till skolan, så jag packade på mig min väska och gick iväg. Pratade med min lärare, som jag visste skulle komma med ett bra utlåtande. Han sa att det finns inget dom kan göra så länge det är inflammerat. Värktabletter och vila... Så jag stannade på lektionen. Hade fortfarande hosta kvar, så jag tänkte om och gick till läkaren och fick penecillin utskrivet. Hade hoppats på smärtstillande, men han tyckte att paracetamol eller ibuprofen var bättre med tanke på inflammationen.

Det känns okej igen. Hosta och vissa rörelser känns inte bra fortfarande, och det kommer det nog dröja innan det gör igen, men det gör inte så ont. Gissa om jag är glad att kroppen anpassar sig till smärta...

Annars är det inte så mycket som händer. Folk har börjat åka hem, det börjar bli tomt på lektioner och på gatan här. Sista provet imon, sen är jag fri i tre veckor, innan det kör igång igen.

Nu ska jag snyta ut vad jag kan, jag ska spruta lite nässpray i näsan, sen krypa ner i sängen med min bok om muskler och sen blir det nog till att somna till en film idag igen. Men det positiva är att om en vecka är jag hemma!! Jippie!!

Ta hand om er och jag lovar att skriva igen innan jag åker!

Kram kram

04/12/08 - 12 dagar kvar

Okej, bloggen har fått lida. Men ibland måste något bli lidande och nu blev det bloggen. Skolan kommer ju först och det visade jag när jag genomförde en presentation i fredags med hög feber och ingen röst. Betyget kommer inte bli lidande, sa hon, men vi får väl se. Presentationen kanske inte var nån jättehöjdare hur som, men det var definitivt godkänt. Synd bara om Jamie blir lidande...

Jag har inte varit på jobbet på evigheter och när jag kom in idag så blev jag hemskickad. Tur var det, för jag skulle inte orka stå på benen i ytterliggare nästan två timmar!! Jag ligger nu i sängen, fullproppad med hostmedicin och ibuprofen. Jag fick lite middag av Julien och Dominique, som snällt nog slängde in ytterliggare två kycklingklubbor till lilla mig. Aptiten har inte riktigt blivit återställd och det mesta har en underlig bismak. Av vad kan jag inte riktigt sätta fingret på, men det har nog med febern att göra.

Febern kommer och går, vilket är underligt. Ena stunden är jag pigg och glad och det är bara rösten som kan visa utåt att jag inte är helt hundra. Sen slår den till, när man minst anar det, så griper febern tag och blir halvt döende på sekunden. Sjuk grej det där...

Nu ska jag hur som helst kolla en film, jag ska äta mango och jag ska njuta av värmen från min varmvattenflaska.

And by the way, jag fick slängt in en inlämning idag som jag kämpat med i nästan 20 timmar i sträck. Satt på biblioteket och gjorde ett megajobb med den igår och klockan 0945 slängde jag in den. Självklart kunde den putsas på i evighet, men i det här tillståndet, så är jag förbannat glad att jag ens hittade matrial att bevisa mina teorier!! Starkt jobbat, Jess! Återkommer med betyget för den strax efter jul.

Nu är det film!! Sov gott, mina vänner!
Kram kram