Matchbox 20 - Push

Fick ett mail

Jag fick precis mail om att Matchbox 20 släpper ett Greatest hits-album med 6 nya låtar!! That made my day!! Nu är jag glad på riktigt!! Har längtat efter det.... Trodde dom gett upp, satsat på solokarriärer och gått vidare med sina liv. Läste på hemsidan att något fanns planerat dock, men jag tar inget för säkert förrän jag ser det med egna ögon.

Och skivan släpps den 2 oktober. Lagom till att det ska bli en present till mig själv på min födelsedag! Hihi...

Ville bara dela med mig av dom goda nyheterna!!

Kram kram

Äntligen slut på lördag hela veckan

Sista veckan med lördag hela veckan går mot sitt slut. På måndag börjar verkligheten. Det ska bli riktigt skönt. Jag har kommit till en punkt i vardagen där jag börjar störa mig på småsaker. Jag tänker inte gå in på detaljer, men det är funkar inte i längden att bara sitta hemma, surfa och inte ha det där sociala umgänget som man är van vid. Jag kan helt ärligt säga att jag hade ALDRIG funkat i Big Brother. Jag har fått ett nervöst sammanbrott och promenarat ut inom en vecka. Tänk att sitta inspärrad med samma människor i 100 dagar! Människor man inte har valt själv att ha i sitt liv.
Jag är ju lite i den situationen, men jag har valt min rumskamrat själv, men utan att egentligen veta något om henne, och jag tycker hon är en kul person. Men att bo ihop med en kompis kan vara rätt påfrestande, det är bara att fråga vem som helst som haft eller har varit inneboende. Att vara sambo är inte samma sak. Man kompromissar på ett helt annat sätt. Jag har liksom inget egentligen att säga till om här. Självklart vill jag ändra på saker och ting, men det är inte mitt hem och jag får ta det som det är. Hade jag haft ett liv, så hade det inte varit några problem. Jag har nog blivit rätt tolerant de senaste åren, i alla fall vill jag tro det... Men att bara vara hemma hela tiden och vara så beroende av en person som jag är av Bex, kan inte vara hälsosamt för någon... Därför är det skönt att verkligheten har kommit ikapp.

Men jag är nervös. Så förbannat nervös! Det känns som det är något som är tokigt... Något jag har glömt eller missat eller nåt. Det är så mycket att läsa och komma ihåg och ta reda på och massa andra grejer, så jag blir tokig! Självklart räknas vi som vuxna människor och ska kunna ta reda på information själva. Men på sätt och vis borde dom vara lite mer hjälpsamma mot oss som inte känner till det här landet riktigt. Jag hoppas att vi får all information som vi behöver när det är välkomstvecka för oss utlänningar...

Nu ska jag ta en dusch, jag ska mysa ner i min säng och sen ska jag titta på finalen i Brittiska Big Brother. Jag vet inte vem jag håller på riktigt. Tracy åkte ju ut förra veckan... Har ju inte följt det 100%igt eftersom jag var hemma i Sverige dom första två månaderna... Sen har jag sett repriserna på vardagsmorgonarna när jag vaknat i tid. Måste få mig en god natts sömn också. Ska till IKEA i Bristol imon med Bex. En heldag med henne kräver en god natts sömn.... Hmm...

Sov gott alla!
Kram kram

Bioupplevelse

Kom precis hem från bion. För det första måste jag säga att Maya, hennes syster Ashley och hennes mamma är riktigt trevliga människor. Hennes mamma förstår nu att jag inte är döv. Av någon anledning så är det ganska vanligt att dom pratar tydligt och artikulerar ordentligt när dom pratar med mig. Jag vet inte varför, men när dom hör mig prata, så förstår dom att jag fattar lika bra oavsett hur högt eller lågt dom pratar...

Vi såg Knocked up. Jag tror den heter samma hemma. Det är med Izzie från Grey´s Anatomy och så ett gäng från en serie som gick på Femman för några år sen, men som jag aldrig kommer ihåg namnet på... Den var hur kul som helst!! Skrattade så tårarna rann. Vet inte om det berodde på att jag var ruskigt trött om den verkligen var så hysteriskt rolig som alla verkade tycka.

Jag fick ju lite nya intryck från att ha varit på bion här och bion hemma. Det är några år sen jag var på bio i England, så jag kommer inte ihåg vad jag tyckte då. Men jämförelsevis med hemma, så var det kul att gå på bio. Alla var liksom här för samma anledning, dom ville se filmen. Alla respekterade att det var andra som betalat för att titta på filmen och höll tyst. Det var ingen fritidsgård eller liknande. Dom sista gångerna jag varit på bio hemma, så har jag stört mig på småungar som pratat sönder filmen, pratat i mobil eller enbart bara varit rastlösa och inte kunnat respektera andra, helt enkelt. Det var kul att gå på bio här... Inte så farligt dyrt heller, som hemma ungefär. Det kostade £6.5o (91:-) för vuxen och £5 (70:-) om man är student. Jag har ju inte fått mitt studentkort ännu, så jag får tyvärr betala fullpris för allt kul. Men, men... Drabbar ingen fattig, eller HUR??? Hmpf..

Imon ska det fixas i förrådet! Om Bex är frisk, hon är snorig som få, så ska det ut i friska luften också. Hon ska springa en runda på 3 miles, cirka 4,8 kilometer. Jag och hennes kompis Debbie ska cykla bredvid. Det kanske får henne att springa lite fortare? Hihi...

Jag måste förtydliga lite om ett tidigare inlägg.... Alltså, köttfärsen jag pratade om var nötfärs, inte blandfärs. Iså fall så hade det ju inte varit så jättestor skillnad. Hihi...

Nu ska jag sova! Är trötter som bara den!
Sov gott allahopa!
Kramar!!

Byrå

Jag tog ett foto på "min" byrå som jag skrubbade iordning igår! Yup, jag lyckades få igång kameran för ett litet foto, men det satt långt inne!

Torsdag idag

Igår var vi och hämtade min byrå, som jag ska få låna av Bex kompis Maya. Det är den kompisen som bjöd på BBQ i söndags och som har bjudit med mig på bio ikväll, för att fira hennes födelsedag!
Så igår åkte alla skurmedel fram, jag skurade och dammade och plockade bort gamla döda spindlar och det blev såååå fint! Nu vet jag inte vad jag ska ha i lådorna. Jag har ju inte så mycket kläder. Men det är ju trevligare att ha dom i lådor istället för helt öppet som det är i den garderoben jag har... Hoppas jag får lite mer pengar av J. För på lördag ska vi åka till IKEA. Det närmaste ligger tydligen i London, så jag ska få se stora staden igen! Har inte varit i London på evigheter! Det är nog lite mer än tre år sen. Tiden har gått så fort!!
Det enda jag verkligen ska köpa är ett diskställ... Sen ska jag nog bara observera. Jo, jag ska äta köttbullar, kokt potatis med lingonsylt och brunsås!! Och jag ska ta med mig servetter där det står Smaklig måltid på... Jupp, på svenska!! Det är helt sjukt hur svensk man egentligen är när man kommer utanför landets gränser. Träffar man en svensk, blir man helt galen! Även om man inte ens skulle titta åt människans håll på hemmaplan, så blir det ens bästa vän när man är utomlands! Galet...

Nu drar det ihop sig till skoldags! Jag har lite renskrivning att göra, sen är jag redo för verkligheten igen! Jag är lite nervös, känner mig sådär konstigt febrig, men det är bara nerver, intalar jag mig. Det blir inte mycket lugn innan måndag. Ikväll är det bio, imon ska vi fixa med förrådet. Det ska göras om till ett hemmagym. Benträningsgrej och crosstrainer finns där nu. Maya sålde sin billigt till Bex igår också... Sen ska det inhandlas lite småprylar till också, det ska målas om och lite mer. Hoppas det blir bra, så man kan träna där nere också. Slippa göra cardioträning på gymmet i alla fall! Sen på lördag blir det IKEA hela dagen. Det tar ändå nästan två timmar att köra dit, så... På söndag kommer jag sitta och bita på naglarna och oroa mig...

Nu ska jag titta lite på VM. Det går ju inte så bra för svenskarna, känner dom att jag inte sitter hemma framför min egen tv och håller på dom? Hmm.. Men jag håller på dom härifrån jue...

Ha en härlig torsdag!
Kram kram

Än ny dag är här!

Idag fyller min farmor år. Det är vid sånna här tillfällen som man önskar man var hemma eller att alla var här... Dom ska åka upp till Hjo till min faster, hennes man och mina kusiner till helgen och fira. Det hade varit så kul att åka med. Men man får inte alltid som man vill... Jag hoppas att dom får det riktigt trevligt med lika god mat som vi hade sist, när jag var med. Och att dom äter lite för mig med!

Själv ska vi åka till IKEA och äta köttbullar, potatis och lingon! Längtar efter det. Synd att inte IKEA krediten funkar här... Fast det är nog lika bra, annars hade jag köpt ett helt bohag! Även om jag har allt jag behöver, så vill man ju ha sina egna grejer, som man har valt själv. Fast det enda jag känner att jag måste ha är ett diskställ. Jag gillar inte att man lägger disken osköljd på en smutsig diskbänk. Men man kan ju inte ändra för mycket när man flyttar in hos någon så här. Men jag har fått godkänt av Bex att köpa ett diskställ! Hihi... Små problem man har!

Jag tror jag är i stort sett klar med mina uppgifter till skolan. Man ska egentligen klippa och klistra ihop bilder från tidningar och så, en beskrivning vem man är... Jag har skrivit ner lite om mig själv istället. Undrar om det funkar lika bra? Har kollat lite med dom andra två jag vet ska gå kursen. Får se vad dom säger...

Annars blir det en lugn dag idag... Ska ner till posten och köpa lite frimärken, sen i eftermiddag ska vi åka och hämta en byrå som jag ska ha i mitt rum! Äntligen ska jag få lite ordning på mitt rum!

Hoppas att du får en fantastisk dag idag, farmor!!
Ta hand om er!
Kram kram

Det här blir nog bra!

Nu börjar det närma sig skolstart! På måndag drar det igång! Inte på allvar, lite mjukisstart bara. Det blir två veckor med att lära sig hur man studerar. Jag är lite glad att jag bestämde mig för den där kursen. Jag hade nog inte klarat ett par veckor till utan att göra något alls av värde...

Jag var nere på skolan idag för att bekanta mig lite med hur det kan fungera. Jag tittade in på Students 1st. Dit kan man gå om man behöver hjälp med något. Om det är hemlängtan, pengaproblem, jobbsökande, studiehjälp, allt. Det finns inget dom inte kan hjälpa till med och skulle det mot alla odds vara så, så hjälper dom till att hitta nån som kan hjälpa till med det man behöver hjälp med. Jag fick hjälp med mitt CV. Ett CV i England ser inte ut som ett CV i Sverige, förstår ni. Fast det finns samtidigt inget som är rätt och fel i CV-världen. Men dom vill helst att det ska se ut på ett visst sätt. Vi pratade lite allmänt om att jag kommer från Sverige och hon gav tips på var jag kan söka jobb innan alla andra 10 000 studenter kommer till stan... Bland annat ska jag ringa till fotbollsarenan och höra om dom behöver lite hjälp. Tänk vad kul att få jobba med Southampton Saints!! Alexander Östlund och grabbarna! Hihi... Det hade varit nåt det! Jag vet en som tyckt det hade varit lite kul...

Annars har jag bara uträttat lite småärenden när jag ändå var i stan. Men det tog ut sin rätt... Nu är det dags för att sjunka ner i soffan och titta på lite tv. Det ska bli härligt!

Och så...
Grattis på födelsedagen, J! Kramar på dig!!

Ha en härlig kväll!
Kram kram

Apor, apor och lite mer apor...

Idag har jag varit på Monkey World. Det finns en serie på Animal Planet om Monkey World, Monkey Business. Dom räddar apor runt om i världen och har i 20 år byggt upp djurparken. Från början jobbade dom bara med chimpanser, men har nu orangutanger, lemurer och många andra arter också.

Jag fick idag reda på att grundaren och eldsjälen Jim Cronin dog i mars i år. Det var tråkigt att

höra att en så omtänksam människa fick kasta in när det fortfarande finns så mycket att göra. Men hans fru, Dr Alison Cronin, kommer fortsätta jobbet med att rädda oskyldiga apor från sina plågoandar runt om i världen och att hålla Monkey World vid liv. Min kamera ville inte fungera, men Mamma Annes kamera fungerde finfint och Bex tog lite bilder. Jag har sållat bland dom och valt ut dom bästa! Det var svårt att plocka ut några, så det blev ganska många...

BBQ

Jag kan helt ärligt säga att jag är förbannat less på internetuppkopplingen här... Det är i och för sig bara två veckor kvar tills vi får ordning på vårt egna, men med den turen jag haft hittills i det här landet när det kommer till elektronik och teknik, så kan jag ge mig f-n på att det inte kommer att bli som det är tänkt... Men man kan ju hoppas!

Annars har dagen bjudit på värme och glädje. Bex kompis Maya fyller år på torsdag och hennes lillasyster Ashley fyllde år i torsdags, så det var grillfest hos deras föräldrar. Det bjöds på mat, öl och trevligt sällskap. Och det var inte en liten bränd korv eller så det bjöds på. Det lassades upp kyckling, hamburgare med bröd, korv med stekt lök, sallader och couscous. Det skrattades, busades och lektes. Eftersom alla varit på semester, så var det kort som valsades runt, precis som hemma. Alla vill visa vad dom sett och upplevt!

Maya har två identiska tvillingpojkar. Det enda sättet att skilja dom åt är att Mason har en leverfläck på hakan... Dom var hur goa som helst! Vi skulle spela boule och jag blev den nya favoriten i gänget, båda ville jag skulle vara i deras lag.... Efter en liten blyg start när dom knappt vågade titta åt mitt håll, dom höll sig på tryggt avstånd från utlänningen. Men när dom såg att jag inte var så farlig, så var jag ju rätt kul att ha att göra med.

Så mätt och belåten sitter jag här och varvar ner. Imon blir det fullt upp igen. Monkey world är destinationen för dagen! Det blir verkligen av! Håll tummarna att vädret är på topp, precis som resten av helgen. Ska rota fram lite batterier, så jag kan ta lite kort och lägga ut på bloggen. Håll tummarna att det finns några häromkring, så jag slipper ut och shoppa det det första jag gör när jag slagit upp dom blå!

Nu är det sova, så jag är pigg och glad imon!

Sov gott!
Kram kram

Gratis köttfärs?!

Idag har jag faktiskt varit på gymmet! Bex hade ett gästpass, så jag passade på när hon skulle gå dit. Det är inget höjdargym, men det funkar... Jag hoppas på att jag hittar ett som är bättre och billigare när skolan kör igång. Men jag kan redan känna träningsvärken. Jag har inte varit på ett gym på nästan två månader, så visst kommer det kännas... Att jag dessutom hjälpte Bex kompis att flytta till nytt hus med världens brantaste trappor, gjorde inte att jag kommer få mindre träningsvärk! Hihi... Men det var kul, jag fick träffa lite folk och det är aldrig fel!

Ikväll var det tänkt att vi skulle gå ut på en klubb som ligger en bit härifrån. Jag hade väl inte sett fram emot det supermycket, om jag ska vara ärlig. Det är Bex jobbarkompis som firar sin födelsedag där och det hade mest varit lite äldre folk där. Det skulle vara lite mer uppklätt och det är inte min grej. Att vi dessutom sprungit i olika affärer hela eftermiddagen gjorde att jag hellre hade velat ligga hemma i soffan och titta på film och äta godis. Men jag tänkte att varför inte? Film kan jag kolla på en annan dag och det är kul att komma utanför väggarna. Tyvärr har dock allt stillasittande gjort sitt och kläderna passade inte! Jobbigt... Fast jag vet inte, jag sörjer inte att jag inte kom ut. Det kommer bli nog med partyparty för min del och att lägga £12 på att ta en taxi hem, känns inte som ett alternativ för min budget... Hade kläderna passat, hade jag självklart åkt med. För ju närmare avfärd vi kom, ju mer sugen på det blev jag. Nu sitter jag här och försöker tröstäta massa choklad. Men i och med att kläderna inte passade, så känns det inte som att äta MER är rätt medtod att komma ur det här...

Jag och Bex har en deal nu. Vi ska äta upp det onyttiga vi har i skåpen, sen kommer inget mer sånt in där! Hon har själv några kilon hon vill bli av med och jag kan inte hålla på att smaska massa onyttigt om jag ska förespråka en hälsosam livstil! Nä, det ska bli ändring på livstilen alldeles strax. Det finns lite där i skåpen som ska bort först, tyvärr... Man luras lätt att köpa mer än man behöver när det är 2 för 1 och nedsatt pris på så mycket. Däremot blev jag nästan lyrisk när jag såg att ett halvt kilo nötfärs kostar £1.40, alltså 19.60:-!! Och då är det inte "rea" på den!! Det ni! Snacka om att det blir köttfärs till middag i tre år! Haha... Jag kollade inte på de andra köttbitarna som låg där, men man kan ju göra mycket på köttfärs, om det bara är det som är billigt... Hihi...

Nu ska jag krypa ner emellan lakanen med min bok, somna gott och vara pigg och glad när vi ska på grillfest imon eftermiddag.

Sov gott
Kram kram

Allt=240%?

Jag tittade igenom aftonbladet.se innan jag skulle krypa i säng och blev lite paff när jag såg den här artikeln. Jag var ju tvungen att titta på den för att se hur en kropp kan vara tatuerad till 240%. Det är sent, jag tar det till mitt försvar....

Det är lite roligt att hans första tatuering gjorde han på höften för att dölja för sin mamma... Undrar vad hon säger idag om hans tatueringar... Hmm...

Natti natt!
Kram kram

Time flies!

Så var det fredag igen.. Shit, vad tiden bara rusar iväg!! Jag har snart varit här i fyra veckor. På ett sätt känns det som jag varit här längre, men samtidigt som jag bara varit här nån vecka. Det känns som evigheter sen som mamma, moster och Rebecka åkte hem, ändå är det bara tre veckor sen… Tiden går fort när man har kul, säger dom. Jag har inte superkul för tillfället, men det är mer nytt här. Att inte göra något på dagarna gör att tiden går fort. Jag fyller dagarna med gamla Vänner-avsnitt, första säsongen av Dawson´s Creek och lite halvtaskiga pratshower. Jag surfar och förbannar då och då grannens sura uppkoppling, som bryts med jämna mellanrum. Till exempel så skriver jag detta inlägget i word, eftersom jag inte orkar sitta och vänta på att uppkopplingen ska funka någorlunda så jag kan logga in. Lika bra att skriva inlägget färdigt, sen kopiera in det när jag väl är uppkopplad.

Idag har jag varit på utflykt! Mamma Anne och Pappa Terry tog med mig på äventyr. Vi var i Totton och åt lunch, sen handlade vi mat på en supermarket där. Efter det åkte vi till Bitterne och hälsade på Bob och Chris. Det är goda vänner till Anne och Terry. Bob har precis fått sitt knä opererat och är halvt handikappad för tillfället. Men dom var väldigt trevliga, bjöd på te och kaka och så pratade vi om allt från cricket, fotboll och kläder. Jag fick berätta lite om min utbildning och om Sverige. Dom är verkligen uppriktigt intresserade av att höra hur vi har det hemma i Sverige. Och det är tur att jag har lite kläm på några svenska fotbollsspelare som spelar här i England… Alexander Östlund spelar ju här i Soton Saints och Pappa Terry avgudar honom mer eller mindre. Han himlar med ögonen och får nåt drömskt i ögonen… Och Henke Larsson! Ujujuj! Däremot så står inte Fredde Ljungberg högt i kurs hos nån jag pratat med här. Svennis har vi inte nämnt, jag vet inte om dom har svårt att glömma vad som hände under hans tid som förbundskapten i engelska landslaget eller vad det är. Vad jag vet, så är det i alla fall glömt i Manchester… Om man håller på City, vill säga…

Klockan är bara 22, men jag funderar på att gå och lägga mig. Hoppas jag snart får ett jobb, då ska jag köpa en bäddmadrass det första jag gör!! Det går till och med före en cd-spelare… När mamma var här så visade jag hur sängarna här är konstruerade. Inte så stor skillnad från hemma, förutom att dom sover direkt på madrassen! Man känner fjädringen, den hårda, hårda fjädringen! Det gäller att passa in kroppen mellan dom, annars gör det inte. Mamma har aldrig trott på mig när jag berättat om sängarna i England. Men nu fick hon se och känna med egna ögon och händer. Jag längtar tills jag har pengar nog att köpa en sån. Om folk undrar vad jag önskar mig i födelsedagspresent, så är det pengar… Inte helt otippat, eller hur? Mamma har kontonumret… Hihi…

Nu är det sova som gäller!
Sov så gott allahopa!!
Kram kram

Mail och vänlighet

Jag har ju tidigare gnällt på att det ekar i min mailbox. Nu får jag mail ganska ofta. Varje gång blir jag lika glad och nyfiken! Men den senare tiden så är det inte så spännande mail. Det är mest att jag blivit pokad, eller att jag fått en gåva från en vän eller att nån skickat meddelande till mig på Facebook. Grejen är bara att jag har redan sett det! Mailen ligger lite efter. Jag sitter ju med Facebook uppe hela tiden, så jag ser med en gång att jag fått nåt meddelande eller så där. Jag undrar om man kan ta bort den funktionen att Facebook skickar ut en notifikation till mailen så fort det händer nåt där... Nån som vet?

Annars började dagen med en timmes morgonpromenad utefter "stranden". Alla är så trevliga här, hälsar och stannar och pratar med varandra. Hundarna får hälsa och jag, som inte har nån hund, får stanna till och kela lite med vovvarna när jag hälsar på matte/husse. Det är så stor skillnad till om man jämför med hemma. Där tittar folk ner i gatan om dom möter nån dom inte känner. Man tajmar in sin promenad med vovven så att man ska möta så få som möjligt därute. Det är därför det ALLTID är någon ute och rastar. Jag bodde vid ett hund-promenad-stråk hemma i Kungsbacka och hade full koll på det. Jag var ju trots allt en uttråkad arbetslös i 8 månader innan jag flyttade till England och kunde utforska livet här lite granna.

Men jag undrar hur hälsosam min morgonrunda var när jag kom hem och satte i mig två rostade mackor med nutella... Ja, Rebecka, jag testade det när du hade åkt och nu är jag FAST!! Och det är ditt fel... Hihi...

Jag sitter och funderar på om jag ska åka in till stan en sväng och titta lite i affärer. Jag ska ju fixa ny mobil när som helst, beroende på när jag får pengar från något håll, J eller CSN, vem hinner först? Hmm... Jag skiter i vilket, bara jag får pengar fortfort! Hihi...

Först ska jag dock duscha, titta på en repris av Dawson´s Creek och sen får vi se om jag ger mig ut på äventyr eller om jag stannar här och ruttnar lite till...

Ha det så bra idag!!
Kram kram

Vad göra?

Just nu och idag är livet ganska crappigt. Inte bra alls, med andra ord.

Igårkväll tyckte min mobil att det fick vara nog. Den kastade in handduken, tackade för sig och har nu gått vidare till andra sidan. Har jag tur, är det batteriet som fått en chock av all brittisk ström det laddats med och telefonen kommer vara up and running igen när ett nytt batteri har inhandlats. Men något säger mig att ett nytt batteri ligger i samma prisklass som en ny mobil, så det blir nog en ny mobil. Jag klagar inte direkt. En ny mobil är aldrig fel. Fast jag gnyr lite över min ekonomi. Den klarar inte av sånna här utsvävningar just nu... Detta är inte ett rop för hjälp med den ekonomiska biten. Det är mest bara ett konstaterande.
För igår, cirka 5 minuter innan telefonen gav upp, hade jag suttit och räknat ut att jag kanske inte kommer ha det så torrt ekonomiskt, som jag först trott. För jobb kommer jag få, en vacker dag... Mina nya kalkyleringar visade på att istället för £15 i veckan, räknade jag ut att jag har runt £20-25 i veckan. Men det innebär inte att jag kan spendera allt på en gång för det.
Dock tyckte nån, någonstans, med insikt i mitt liv att ujuj, så mycket pengar kan hon ju inte ha, vi måste fixa detta. Vi pajjar telefonen så är hon kvitt överskottet i budgeten och kan återigen se fram emot ett tråkigt liv...
Och det är inte slut riktigt ännu, nänä! Datorn verkar leva på lånad tid också! Tangent efter tangent ger upp. Klart att dom tar bara korta små pauser, men det känns lite som om det är bara små hinter om vad som komma skall...

Måtte turen vända snart...

Nu är det dags för en treo och en slummer i soffan. Att leta inte ha nåt att göra på dagarna är mer ansträngande än man kan tro. It´s a pain, but someone´s gotta do it...

På återseende!
Kram kram

Money money money

Jag undrar hur lång tid det kommer ta för CSN att skicka ut pengarna... Bara veta att jag har dom på kontot, skulle lugna ner lite...
Snart är det dags att ta lite lugnande för magen. Det börjar svida lite nu...

Håll tummarna att dom kommer snart och att jag får jobb snart! Har lite på gång, men det känns bara halvlovande. Men jag har ju alltid skolans job shop att gå till. Undrar om man kan boka in tid redan nu? Hmm, får maila och kolla när dom öppnar!

På återseende!
Kram kram

Foton

För några dagar sen så skrev jag att jag skulle lägga in lite foton på hur jag har det. Jag fick några foton skickade till mig av min moster och kommer nu att lägga upp några här...

Vardagsrummet.

Köket, inte stor, men det funkar...

Mitt rum. Stökigt, men jag har precis vänt upp och ner på resväskorna för att hitta mammas mediciner. Det är lite bättre nu...

Min skola

Här är jag med min "nya" familj, "Mamma" Anne, "Pappa" Terry, jag och "Syster" Bex.

Det här ska nog gå bra, tror jag... Mer bilder kommer läggas upp efterhand. Jag lovar att bättra mig med kamerahanteringen. Den gör ju ingen nytta i garderoben, eller hur?

Nu ska jag posta lite vykort!

Kram kram

Facebook

Detta är mitt 202a blogginlägg och det känns ganska bra. Jag närmar mig 1000 besökare också, det känns också ganska bra. Jag trodde inte jag skulle få så många läsare. Och jag hoppas ju självklart att alla återkommer med jämna mellanrum. Av kommentarerna att dömma, så känns det som nån har slutat läsa, men det beror nog bara på det urtråkiga innehållet... Har jag fel?

Jag är en av alla människor som håller på med Facebook. Idag blev jag inbjuden till en grupp som heter Network Technical. För er som inte vet vad det är, så är det min forna arbetsplats. Det är nu drygt 4 år sen jag jobbade där, och under den tiden så har jag tappat kontakten med dom flesta av mina vänner därifrån. Det var därför mycket trevligt att se att Mr Philquist och filurat ihop gruppen och att Mr Bergendahl skickade en inbjudan till lilla mig. Jag hittade en skåning, en Knape och förhoppningsvis så har inte dom andra glömt mig, så jag connectar med lite fler människor.
Det är kul att, så här i efterhand, kunna dela lite minnen. Mr Bergendahl och jag hörs på telefon nån gång om året och återupplever minnen från förr. Vi skulle ha försökt hinna med att ses innan jag tog flyget över hit, men som vanligt går tiden allt för fort för att man ska hinna med allt man vill. Men kanske han kommer till London, vad sägs om en fika eller middag då?

Nu är det snart dags för sängen. Ska upp tidigt imon och åka med Bex till stan för att söka lite jobb. Ska sätta mig på Job Centre och inte lämna stället innan dom har fixat mig lite intervjuer som kan leda till ett jobb. Kan man sittstrejka på en arbetsförmedling?

Och Mr P, ser fram emot din ankomst...

Sov gott, alla vänner!
Kram kram

Söndag igen

Så var det söndag, städdags och veckohandla. Fick lite bilder från moster Yvonne igår och tänkte lägga upp dom senare idag. Just nu känns det som det är dags att ge sig iväg.

Drömde skumma drömmar inatt om folk där hemma. Att om man gissade var någons sommareställe låg, så fick man det. Vi hade släkträff, precis som förr i tiden, fast alla var med. Förr i tiden så fanns ju inte alla kusinbarnen, men dom var med nu. Saknar verkligen den sammanhållningen vi hade förr. Jularna när alla var med, kräftskivor och grillkvällar. Vi spelade kort till solen gick upp, skrattade och hade kul.
Men jag antar att när många blir fler, blir det jobbigare. Det finns inte utrymme för alla och alla splittras. Det är lite tråkigt att tänka på att jag inte träffat delar av min närmaste släkt på år och dar. Vi umgicks ju jämt förr. Vi växte upp ihop. Nu hörs vi inte mer. Tråkigt... Men sånt är livet.

Jag har ju ändå mycket kontakt med några släktingar. Jag är så glad att moster följde med över till England. Och tack för allt stödet, att veta att jag har stöd från så många är något som gör att jag fixar dom här veckorna innan allt kör igång.
Att folk har ställt upp så mycket, speciellt familjen här, Bex och hennes föräldrar. Det är helt ofattbart vilka människor jag hittat här! Att man tar in en främling och ställer upp så. Jag är verkligen som den andra dottern dom aldrig fick. Jag vet inte hur jag ska återgälda allt till alla... På något sätt så ska jag göra det, men det kanske tar lite tid. Jag glömmer inte det ni alla har gjort för mig!!

Nu är det shopping som gäller!!
Kram kram

Suck och snyft

Så jag vaknade av att posten kom idag. Det är så skönt att kunna somna om på morronen. Även om det är bra att jag vaknar till när Bex dönar igen ytterdörren på morronen. Då kommer jag ju upp i tid i alla fall..
Men imorse somnade jag om när jag vaknade vid 7-tiden. Vaknade av att posten kom, som sagt. Låg kvar och drog mig en stund innan jag tog steget och gick upp. Hämtade posten och det var ett brev till mig! Men jag blev inte lika glad när jag öppnat brevet och såg vad det var. Det var ett brev från det stället där jag sökt jobb. Det kunde ju bara innebära en sak, Nej tack, vi är inte intresserade. Annars hade dom ju ringt. Så nu är jag tillbaka på ruta ett igen.

Idag ska jag deppa lite över det, på måndag ska jag ner till job centre och se om dom kan hjälpa mig. Annars har är det bara att skicka iväg fler ansökningar och händer det inget, så får jag vänta tills skolan kör igång och jag kan söka jobb genom dom.

Fy vad drygt det är att bara få nej tack hela tiden. Det är ju inte det första jobbet som nobbar, om man säger så. Men jobb måste jag ha! Det är inget mer med det! Om jag ska klara det här utan att bli galen, så måste jag nog tyvärr jobba vid sidan om...

Så depp-dag idag, pepp-dag imon och på måndag är det fullt ös igen!!

Ha en härlig lördag!!!
Kram kram

Liv i luckan

Anna Larsson är i hetluften. Har för mig jag hört om hennes kolumner innan, men nu har det verkligen blivit liv i luckan. Jag läser dagligen Alex Schulmans blogg på Aftonbladet. Han skriver det han tänker och visst kan det vara lite sjukt ibland och kanske gå över gränsen. Men jag gillar den och läser man den för regelbundet, så ser man humorn bakom inläggen.

Nu har Anna Larsson på SvD påstått att Alex förespråkar Stureplans-livsstilen. Hela spruta-champagne-på-halvnakna-tjejer-och-sen-gänga-dom-sönder-och-samman-för-det-är-kul-grejen. Så vitt jag har märkt, så är det inget som varken Alex eller hans fru Katrin håller på med. Dom uttalar sig och ifrågasätter, skämtar och rör om, på gott och ont...

Visst, Alex lottar ut en avsugning. Men att säga att han tycker att våldtäkter på Stureplan är helt i sin ordning, det är förtal. Och ska man skriva en kolumn om någon, då bör man ha fakta att backa upp det hela med. Till exempel ska man inte tro på allt som står i tidningen. Fru Schulman, Katrin, är citerad i kolumnen också. Om man då läser Katrins blogg, som jag också gör..., så vet man att det citatet som Anna Larsson använder sig av är en felcitering i från DN.

Läser man kolumnen så ser man hur många som länkat till Svd genom sina bloggar och man ser vad folk tycker och tänker. Alex Schulman har Sveriges mest besökta blogg, folk hatar och folk älskar honom. Hoppar man på en sån personlighet, så antar jag man vet att man kommer få kritik. När jag läste kolumnen, några av bloggarna som länkat, Alexs och Katrins bloggar, så insåg jag att antagligen känner Anna sig lite ensam och vill bara få lite respons på det hon skriver.
Det har hon nu fått i råge. Det ska bli lite spännandet att se vad som händer härnäst...

Det var det...
Förresten, ursäkta att jag tappat stinget helt när det kommer till bloggandet, men jag hoppas att det ska lösa sig med tiden. Jag känner att det inte är så mycket som berör längre. Och om det berör, så tappar jag snabbt tråden. Jag kanske måste flytta hem igen om jag ska fortsätta med det här...

Nu ska det skrivas lite på mina uppgifter.
Och så får ni hålla tummarna att dom ringer och säger att jag får jobbet... Vill ju så gärna, men jag förväntar mig inget... Lika bra så...

Kram kram

Tråkigt

Så var snart den här veckan slut också. Det är torsdag. Kanske ringer dom imon och säger att jag har fått jobbet. Hoppas verkligen det!!! Tänk vad härligt att äntligen ha pengar igen! Mmm, tanken är underbar!

Annars så är jag bara väldigt uttråkad... Nu börjar snart Vänner, så det blir en timme med skratt och flin. Sen ska jag ta mig en promenad, en dusch och sen blir det nog Narnia. Antagligen blir det inte mycket med mina planer idag heller, men man måste ju försöka planera lite... Hihi...

Inte dom roligaste inläggen för tillfället, men det händer ju inte så mycket. Tänkte dock dela med mig av mästerfotografen Rebeckas fotografier på katterna här i lägenheten. Dom är för söta... Och fotona är riktigt bra!!

Här har man perfekt utsikt!

Taro softar

Från garderoben har man schysst utsikt också!

Ett kap och en intervju

Så är snart onsdagen slut också. Idag har jag varit på intervju för ett jobb som träningsintruktör. Det kändes ganska bra faktiskt. Håll nu tummarna att jag får det. Får jag jobbet, så ska jag hjälpa tjejer/damer/kvinnor att komma igång med träning. Ta lite mått, mäta fettmängd och ge dom instruktioner hur dom ska träna. Det fungerar lite som cirkelträning. I maskinerna använder man lufttryck som motstånd, så du kan precisera ditt motstånd och öka med ett halvkilo, om det är det som behövs. Man sitter vid sin maskin och tränar tills den lilla gröna lampan blir röd, då byter man station. På det sättet blir man inte sittande vid en och samma maskin, man tvingas att rotera. Idén är rätt bra faktiskt. Det är en stor kedja här i England, vad jag förstod, så koncepetet verkar funka här i alla fall.

Nu är det bara att hålla tummarna för att jag får jobbet också! Dom skulle höra av sig i slutet på veckan, absolut senast på måndag. Så så länge behöver ni inte hålla tummarna...

Sen gick jag runt lite på stan också. Hittade ett par skor för £8 (~112:-) som kostat £59.99 (~840:-), så visst var det ett kap? Jag har inte ens dåligt samvete för mitt inköp!!

Nu är det filmdags, You, me and Dupree ska vi se. Hoppas den är lite kulig...

Hej hopp!
Kram kram

Boktipset

Jag kom på igårkväll, när jag la i från mig min bok jag håller på att läser, att jag inte uppdaterar er om vad jag läser längre. Det har hänt lite annat emellan, så visst är det lätt att man glömmer bort sig. Men hur som helst, när jag skrev om det sist, så har jag för mig jag precis börjat på Iskallt och stenhårt: Mina 20 år i Texas fängelser av Rickard Flinga. Där berättar Flinga om sin uppväxt, hur han hamnade i drogträsket, försöken att ta sig ur skiten, men hur han dras ner igen. Man får reda på hur han hamnade i fängelse och hur han hanterar situationen. Jag tyckte det var en ruskigt rörig bok, så man gör bäst i att nästan sträckläsa den, för att hålla ordning på människor och händelser. Jag är glad att jag läste den, man får en insyn i ett rättsväsende som får det svenska att verka som ett barn i söndagsskolan.

Efter den boken läste jag Det ska bli ett sant nöje att döda dig av Magdalena Graaf. Jag har sett den tjejen lite som en bimbo. Jag har egentligen inte hört så mycket ifrån fröknarna Graaf, förutom deras halvkassa försök till en popkarriär och deras halvnakna bilder i Slitz och Café bland annat. Men när man läst boken så ser man lite bakom ytan. Man skymtar en person som varit med om lite granna, som fått leva med det nödvändigaste i en svart sopsäck och på nätterna legat i baksätet på en polisbil för att på nytt sätta sig i säkerhet någonstans i Sveriga. Man ser hur lätt det är att hamna i ett våldsamt förhållande. Det var en av dom bättre böcker jag jag har läst det senaste. Jag rekommenderar den verkligen!

Nu håller jag på att läsa en annan blondin, Carolina Gynning. Jag är ett Gynning-fan sen tidigare. Jag kan inte säga vad det är med henne, men jag blir glad... Allt verkar så lätt och hon lever verkligen som hon lär. Hon tar livet lite med en klackspark och tar det som det kommer. Det löser sig liksom alltid. Visst hon har vuxit upp med pengar och har haft ett skyddsnät, men något säger mig att hon hade varit lika orädd även om hon vuxit upp i ett betongkvarter i förorten... Vissa bara är sånna.
När jag läser hennes bok Ego Girl kan jag inte sluta överraskas vilket innehållsrikt liv hon haft. Hon har sett mycket, den tjejen. Varför hon klarat sig så bra som hon gjort, påpekar hon många gånger i boken, och det är för hon låter ingen sätta sig på henne. Sen vad rykten och så säger, det låter jag vara osagt, jag läser för läsandets skull, för det är intressant att följa någons liv. Detta är tredje biografin jag läser på rad nu, nästa bok, som jag påbörjar imon, kommer vara en roman. För att komma in lite mer i språket, kommer mina svenska böcker hamna på hyllan en stund och det blir brittiskt för hela slanten. Det finns många biografier här att läsa. Till exempel Victoria Beckham. Får se om jag tar den med.

Och för er som undrar om Linda Rosing ligger och väntar på att få bli läst, kan jag bara säga Nej, och jag kommer aldrig att läsa den heller.

På återseende!

Kram kram

Håll tummarna!

Idag ringde dom från ett gym som kommer att öppna här i Southampton i september. Det heter Gymphobia och kommer bli ett gym bara för tjejer. Imon ska jag dit på intervju.

Var bara tvungen att dela med mig av nyheten. Håll tummarna att dom erbjuder bra lön och bra tider, så jag inte behöver fundera mer på pengarna... Suck...

Kram kram

God morgon allahopa!

Natten har varit allt annat än fridfull.. Det blåser och regnar och hösten är verkligen här. I alla fall för stunden. Men det var inte bara det, för det kan ju vara rätt härligt att sova igenom. Däremot så väcktes vi alla av ett enormt brak!! Glas krasade, burkar rullade runt, metall mot klinkersgolvet och det verkade inte ta slut. Två dörrar öppnades och yrvakna varelser flummade ut. Vad hade katterna gjort nu, undrade vi. Tände lampan i köket och där ser vi hela innehållet i skafferiet utspritt över HELA golvet. Det är inte så stort, men klockan 03.40 är det rätt mycket att plocka i ordning... Glassplitter, pasta, havregryn, socker, parmesan och diverse andra matvaror blandades på golvet. Det var bara att börja plocka.

En kvart senare kunde vi gå och lägga oss igen. Men hjärtat gick på högvarv och jag hade inte en möjlighet att somna... Lite musik i öronen och en katt vid min sida, så kom John Blund tillbaka. Men med tanke på nattens äventyr, så ligger en sån där konstig huvudvärk som bomull runt mitt huvud. Det gör inte ont, det är bara en diffus tyngd liksom.

Men jag har fått låna Bex träningskort, så jag ska nog gå över till gymmet runt hörnet och pumpa runt blodet lite. Det blir nog nu innan lunch, för ikväll ska Bex och Debbie iväg och köra intervaller vid stranden. Och om vädret blir lite bättre, så ska jag nog hänga på. Som Bex själv poängterade ut när vi var ute och tog en "power"walk en eftermiddag förra veckan, jag powerwalkar lika snabbt som hon springer. Det säger mer om hennes springande än mitt poweralkande, tror jag... För så snabb är jag inte! Hihi...

Nu är frukosten i magen, dags för en kopp te och sen blir det lite tv.

Men jag hör snart av mig igen!

Kram kram

Nytt inlägg igen

Det känns som hösten är här nu. Det regnar lite, det blåser så starka vindar så ungarna håller på att blåsa av sin studsmatta nere på bakgården. Solen skiner och det är så varmt att man inte vet var man ska ta vägen. I nästa stund är det så kallt att man får springa och hämta fleecetröjan... Men det är tidens gång. Det innebär också att verkligheten har kommit ikapp. Det är dags för vardagen och göra sig påmind. Min snart 9 månader långa semester är snart till ända. Det ska bli skönt, men visst ska det bli lite tråkigt att inte vara fri att göra vad jag vill. Ta en sovmorgon, åka till stan, bara softa framför tvn med datorn i knät. Jag tror nog att den lilla arbetsnarkomanen i mig vaknar till liv så fort klockan ringer varje morgon, rutinerna börjar fastställas och jag får ett mål att rikta in mig på.

Idag har jag ringt runt till det brittiska CSN, Student Finance Direct, och hört mig för hur det går med min ansökan om bidrag. Det rör sig om max £1024. Men om man tänker efter, så är det ganska mycket pengar... Cirka 14 336:-. Inte illa när man inte har några pengar... Hihi.. Nu väntar jag bara på att skolan ska få tummen ur och säga hur mycket jag egentligen får. Men jag är nog inte den enda som mailar till skolan, så jag antar att jag får vänta tills imon på mitt svar. Det brukar ta ungefär en dag att få svar.
Håll tummarna för mig att jag får lite grann i alla fall. Skulle vara najs att få såpass mycket att det täckte allt jag måste fixa med, som busskortet, licensen som visar att jag är Personlig tränare. Det ska betalas i förskott, så det ska betalas under första året, tyvärr. Sen är det "skoluniform". Inte i den klassiska bemärkelsen att alla måste ha samma. Men det är kläder som vi måste ha när vi gör vår praktik. Med skolans logga på och så. Snygga kläder, men man är ju lite orolig för hur kläderna ska passa. Det är ju ändå andra storlekar än hemma, så det är till att mäta sig och sånt... Spännande! Jag återkommer hur det slutar.

Kram kram

Ibland är det bara jobbigt...

Inte så mycket, men...

Hej hopp!
Har egentligen inte så mycket att säga... Dagen har varit helt okej. Det har städats, handlats, lagats mat och det har tittats på tv. Jag börjar känna mig riktigt hemma här och planerar för fullt hur jag ska förändra mitt rum. Bex kompis ska flytta och kommer antagligen göra sig av med lite grejer. Då är inte jag sen med att vilja titta. Jag skulle behöva en byrå på mitt rum och ett nattduksbord med en liten låda i. Det är nämligen så att jag måste lägga alla mina grejer på golvet, Försvarets hudsalva, min bok, mina glasögon och mina flourtabletter. Om jag inte gör det själv, så är det två som filurer som fixar det för mig. Så jag vill ha en liten låda att lägga det i. Plus att det ser lite roligare ut, inte så stökigt. Innan hade jag allt sånt under en av mina många huvudkuddar. Men har man en 90-säng, så finns det inte så många kuddar att gömma det under. Jag har i och för sig två kuddar, men sängen är så smal att jag hinner peta ut det över sängkanten innan jag ens hunnit somna.

Små i-landsproblem, jag vet. Därför har jag det inte som nån prioritet att fixa med det. Jag klarar mig jättebra som det är... Men det hade varit trevligt att ha. Kanske jag får en bredare säng också! Det hade inte varit fel. Fast jag börjar vänja mig vid att kunna nå båda sidorna på sängen när jag ligger i den. Hihi..

Vi var och veckohandlade idag. Jupp, vi är som ett gammalt gift par. Det blev mest onyttig shopping, eftersom det mesta redan fanns hemma. Men det är ganska kul att gå runt och nosa mellan hyllorna och upptäcka en ny affär. Jag kan inte hjälpa det, men jag tycker det är skitkul! Så nu finns det choklad, chips, godis och läskeblask så det räcker den närmaste månaden! Mat finns för den närmaste veckan och sen köpte vi sån där mat som är bra att ha hemma. Om man skulle ha bråttom eller bara inte känner för att laga mat, färdig-pizza, hamburgare till exempel.

Nu känner jag att det är dags att nana. Det är ju en ny dag att upptäcka imon och då är det också dags för mig att sätta igång med mina uppgifter till skolan!! Hihi...

Sov gott, mina vänner!!
Kram kram

Tittut!

God förmiddag!
Idag sov jag lite längre. Vaknade av kyrkklockorna som klingade lite avlägset en bit bort. Det ligger en fin kyrka i närheten, som är riktigt gammaldags. Klassiks engelsk stil. Jag får ta mig dit och ta lite foton kanske, så även ni läsare kan se den. Gick upp, försökte få kontakt med internetet och sen dess har jag suttit här. Bex köpte nya gardiner till sitt rum igår och nya sängkläder här. Här säljs gardiner, sängkläder, överkast och kuddöverdrag i set och därför är allt hela tiden färg-koordinerat och mönster-koordinerat. Inte illa. Jag sover bara i lakanen, skit samma om det matchar med tapeter och gardiner... Jobbigt att byta gardiner när man byter lakan jue! Hon har sprungit fram och tillbaka med strykjärn, strykbrädor, tvätt, katter och prydnadssaker. Katterna har fått en och annan utskällning, men river man sönder tapeterna, så får man nog räkna med att matte inte är överlycklig...

Själv funderar jag på vad jag ska hitta på idag. Dagen har ju börjat i teknikens tecken, något säger mig att den slutar så med... Det ska skrivas inköpslista för veckans middagar, det ska handlas och sen ska vi kolla lite film. Igår blev det Saw, ikväll blir det Saw 2 och White noice, tror jag den hette... Inte vanligt att jag inte känner till filmtitlar, men jag har legat av mig lite, inser jag...

Nu måste jag dock äta, magen har skrikit efter mat länge nog nu...

Hej hopp så länge!
Kram kram

Alexander Skarsgård

...ska jag dejta om man ska tro det här testet.... Kunde ju vart värre, Sven Wollter, till exempel...

Kram kram

Tom mailbox

Hej hopp igen!
Jag ville bara säga att om ni inte har nåt för er, så är min mailbox tom. Det är så tråkigt när mailboxen är tom... Ni får gärna fylla ut den.

Kram kram

Lördag och post!

Så var det lördag och det roliga med England är att man får post på lördagar också! Så idag kom det post till lilla mig! Skolan håller på att dra igång, känner jag. Det var förberedande papper inför Gateway-kursen jag ska gå.
Gateway är en kurs för vuxna(mature) elever, som kanske inte pluggat på ett tag. Jag kände att det kunde vara något för mig, eftersom det är 10 år sen jag pluggade sist. Det är fyra uppgifter som ska göras innan starten den tredje september. Man ska se tillbaka på en händelse i livet, skriva om den och reflektera/analysera vad man lärde sig från den. Man ska förklara med 400 ord varför man valde den kursen man valt. Man ska analysera sina study skills, "studiekunskaper" eller nåt i den stilen... Och till sist ska man skriva en presentation om sig själv. Den ska inte lämnas in som de andra uppgifterna, utan ska sparas och läsas upp inför dom andra eleverna senare under dagen. Det är det värsta med skolan, alla redovisningsuppgifter... Hatar verkligen att framföra saker framför andra. Jag kan till och med ha problem att framföra min åsikt i ett slutet sällskap med folk jag verkligen känner... Vi får väl se hur det går...
Till sist så ska man titta tillbaka på uppgifterna, kommentera dom; var det svårt? För lätt? Kunde jag gjort något bättre? Klarade jag planera uppgiften tidsmässigt? Behöver jag hjälp på något område?

Angående att ha svårt att prata inför människor. Det gäller ju när det är en stor grupp. Till exempel om man sitter i ett klassrum och ska ställa en fråga eller kommentera något, eller man sitter ett gäng kompisar och säger något som andra i frågasätter och ska förklara sin åsikt. Vet jag vad jag pratar om, det är något jag brinner för, så är det oftast inget problem. Vi får väl se hur det går i skolan nu, men något säger mig att jag kommer behöva hjälp med den delen...

Annars har det inte hänt så mycket. Det var lugnt igår, det stövlade in två berusade damer i lägenheten vid 2-tiden, men det var bara att vända sig om och somna om. Dom var uppe med tuppen imorse och försvann innan jag hann gnugga sömnen ur ögonen. Är lite imponerad av hur dom orkar dricka och sen ge sig iväg till jobb eller ut på andra äventyr innan kroppen hunnit nyktra till... Jag har svårt med det och jag är några år yngre än dom. Hmm...

Nu ska jag surfa vidare, kolla lite på pappren jag fick och eventuellt redan sätta igång. Är rastlös och uttråkad. Idag ska vi även åka och kolla på kylskåp. Vi har inte haft ett kylskåp på snart två veckor. Konstigt att man inte blivit sjuk... Antar att kroppen klarar mer än man tror. I och för sig så är allt städat med anti-bakteriella rengöringsmedel, så att min kropp får lite bakterier från mat, kanske bara är bra för att upprätthålla bakteriefloran i kroppen? Hmm...

Ha en härlig lördag, så hörs vi snart igen!
Kram kram

Snipp snapp slut, så var dagen slut!

Det är min andra fredag i Southampton, men jag anser det nog vara min första. Förra veckan var ju mamma och moster här och då kändes det lite mer som man bara var på semester. Bex är ute med sina jobbarkompisar, dom firar av en tjej som ska sluta. Berättade nog om det igår... Eller om det var i ett mail till Rebecka...? Har svårt att hålla koll på allt, känner jag.

För min del blir det en lugn kväll, jag kommer nog kolla lite på tv, äta lite choklad. Hittade en görgo kaka, som chokladrulltårta, vaniljkräm i mitt, precis som den i muffinsen hemma. Sen är den doppad i mjölkchoklad. Hur god som helst!! Har ätit två redan och det blir nog att jag sätter i mig dom resterande fyra ikväll... Men oroa er inte, jag har inte råd att äta sånna där onyttigheter varje dag, så det blir inga 10 kilos övervikt på nån månad denna gången. Har inte råd att äta så mycket! Hihi... Var ju tvungen att kolla matchvikten i nuläget och den ligger till och med ett kilo under matchvikt vid avresa! Och det är inte illa med tanke på att levde på äta-ute-mat i ungefär två veckor innan jag flyttade och förra veckan var ingen dietvecka direkt. Det var pizza och McD dagarna i ända!! Så antingen har jag ätit så dåligt denna veckan och gått såpass mycket att jag redan bränt bort det, eller så har jag helt enkelt bara ökat min ämnesomsättning. Jag hoppas på det sistnämnda... För jag äter ju i alla fall minst ett mål lagad mat varje dag. Så du behöver inte oroa dig mamma! När jag går under BMI för normalvikt, så skickar jag en varningssignal och när jag når underviktig så blir det SOS! Hihi...

Idag fick jag skickat iväg 10 ansökningar till olika gym och sportaffärer på olika avstånd från hemmet. Längst bort ligger nog 3-4 kilometer från skolan. Åt andra hållet än hemmet... Jaja, får jag bara ett jobb, så har jag ju råd att betala busskortet också... Man får ju tänka på att man måste satsa för att vinna, eller hur?

Nu ska jag kolla mailen och sen blir det tv resten av kvällen. Kanske en film. Är rätt trötter, så det blir nog tidig kväll ikväll igen.

Ha det så bra och sov gott!
Kram kram

Halvvägs nu!

Så, nu är frukosten svald, det skedde för några timmar sen nu. Jag har diskat efter middagen igår, jag har duschat, letat fram adresser till 11 ställen jag ska skicka jobbansökan till. Nu ska jag bara skriva upp adresserna på kuverten, springa ner till biblioteket och hoppas på att jag får lov att skriva ut 22 papper... Hoppas det inte kostar massor... Kostar det inte så mycket, så ska jag köpa nåt gott i den lilla affären bredvid. Igår spenderade jag inga pengar och förutom mitt kontantkort till mobilen kostade jag bara på mig en bussbiljett, en macka och en flaska vatten i förrgår! Lite duktig på att inte göra av med pengar är jag ändå... Lite i alla fall....

På återseende!

Kram kram

Busy, busy

Hej hopp!
En ny dag har börjat! Idag ska jag ner till biblioteket, jag ska skriva ut lite papper, CV och sånt. Jag ska sen skriva ner massa, massa adresser, slicka igen några kuvert och trycka på lite frimärken. Sen leta upp en brevlåda, slänga i breven och sen hoppas på det bästa! Håll tummarna att jag får ett jobb!
Jag måste komma igång här med livet. Jag kan inte sitta och såsa och bara oroa mig för om pengarna ska räcka eller inte. För det gör dom inte. Men hittar jag ett jobb, då kommer dom att räcka! Då kan jag känna att jag lever lite.

Häromdagen, när jag vara nere på stan, drog en tjej tag i mig. Jag hade inget för mig, så jag gick med på att svara på hennes tre frågor. Efteråt frågade hon om jag hade tid för ett stresstest. Ja, varför inte. Vi gick upp för en trappa, det måste ha varit en restaurang tidigare, eller nattklubb. Röken satt inpyrd i heltäckningsmattan och väggarna var nikotingula. Jag fick hålla i några rullar, typ toarullar, fast i metall. Hon ställde lite frågor och så fick man se om det blev nåt utslag på en liten apparat. Ojojoj, gissa om jag var stressad!! Haha.. Jag gissar att den där apparaten är inställd på att ge utslag oavsett om man är stressad eller inte. I mitt fall är det lite svårt att avgöra, eftersom jag är ruskigt stressad inför min situation. Tio tusen frågor surrar i huvudet konstant och visst oroar jag mig lite för om jag gett mig ut på för djupt vatten. Men samtidigt så tänker jag att varför skulle inte jag klara det? Alla andra har ju pluggat en högre utbildning och fixat det? Jag räknar inte med att det ska gå enkelt och smärtfritt. Jag räknar med att jag några gånger emellanåt kommer vilja hoppa av och ge upp. Jag räknar med att pengarna ska tryta emellanåt. Att livet ska vara ett helvete runt tentorna. Men det är ju så för alla, varför skulle jag slippa undan?
Sidospår... När hon ställt färdigt lite frågor, så tog hon i från mig"toarullarna" och började prata i lugn, harmonisk ton, lite terapi-aktigt. Hon förklarade lite om var stressen kommer ifrån, om jag varit mobbad i skolan, om jag gått i terapi. När jag började förklara om min uppväxt och lite sånt, så sa hon att det var undanflykter. Att jag hade letat upp "svar" på varför jag är som jag är i min uppväxt och saker som hänt i mitt liv, så menade hon att man ska inte leta efter svar, man ska leta efter lösningar. Jag hade gett upp att lyssna på henne vid det laget och har inte full koll på vad hon pratade om. Jag hade förstått att hon var inte alls ute efter en liten pratstund. Jag hade i mina naiva förhoppningar, hoppats på att allt inte handlade om pengar. Hon frågade om jag läste, visst gör jag det. Hemma har jag plöjt igenom så många böcker de senaste veckorna, så jag är nästan lite orolig för mig själv... Då skulle jag ju köpa den Här boken, sa hon och la fram en pocketbok på cirka 5-600 sidor, som BARA kostade £6.99. Runt 100 kronor bara. Men känner man att man inte ens vill lägga dom pengarna på en bok man VILL läsa, så tänker jag inte lägga dom på en bok bara för att hon säger att jag borde läsa den. Hon la då fram en folder på kanske 20-30 sidor som jag definitivt skulle lägga pengar på. Den kostade £2.95. Det tog mig en kvart ungefär innan hon gav upp. Men jag tror det berodde nog mest på att hon såg paniken i mina ögon, hur hysterin kröp fram och hon såg ticsen i hela kroppen rycka... Jag fick gå därifrån.
Det som gjorde att jag fick riktig panik, var när jag såg var hon kom ifrån. Vilken förening/religon/umgängeskrets. Scientologerna. Jag dömmer inte dom som personer. Men jag gillar inte någon som försöker tvinga på andra sina trosuppfattningar. Det spelar ingen roll om det är Jehovas, Scientologerna, muslimer eller Gud Fader själv som plingar på dörren, jag vill inte bli påtvingad nån tro. Om jag mot alla odds skulle känna att det finns en Gud eller så, så tar jag tag i det då. Visst lät allt fantastiskt som hon sa, visst lät det som det låg något i det hon sa. Men när det ska säljas information, då backar jag. Jehovas ger i alla fall ut sina broschyrer gratis, efter att ha fört en ekande diskussion i trapphuset.

Läxan lärd, det finns giriga människor överallt. Nästa gång är jag "väldigt upptagen" och "har inte tid"...

Nä, nu håller dagen på att rinna iväg. Klockan är ju redan lunch nästan och jag har inte ens ätit frukost!! Jag har ju mycket att göra idag!

Kram kram

Ännu en dag i England

Jag tror inte det har undgått någon att jag gillar Magnus Betnér. Att han skulle göra en interjuv i Slitz var först lite skumt i mina ögon. Jag tycker inte den tidningen stämmer in med det han framför i sina helt underbara stand-up-uppträdanden. Men jag vet också att man inte ska dömma ut någon innan man vet motiv och bakgrund till agerandet. Jag väntade snällt på en förklaring och jag har för mig jag läste i hans blogg om varför han gjorde intervjun och också berättade om kritiken han fått för det.
I Svenska Dagbladet berättar han om lite av varje. Bland annat om intervjun i Slitz, hans syn på media och feminism.
Jag gillar den killen, synd han är upptagen...

Annars idag har det inte hänt nåt.
Igår var jag och Bex hemma hos Debbie, där hon hade några jobbarkompisar på besök. Dom brukar träffas varje onsdag efter jobbet, hemma hos nån eller på puben bredvid jobbet och ta en öl eller så och bara snacka lite. Bex jobbar inte med dom, men hänger ibland med för att hon inte har nåt annat för sig. Igår var jag också med. Alla har ju undrat vem den svenka inneboende tjejen är, så det var nästan ett krav att jag skulle hänga med! Det var skitkul! Allison och Diana var två härliga brudar, speciellt Diana. Hon hade den härligaste humorn jag varit med om på länge! Det är svårt att hitta folk som kan framföra sarkasm på ett charmigt sätt. Jag hoppas att jag träffar dom fler gånger.

Nu har jag skjutit upp mitt CV-skrivande hela dagen idag med och det är dags att ta tag i det!! Suck... Men, men, förhoppningsvis leder det till ett schysst jobb! Hihi...

Ha det så bra så länge!!
Kram kram

En ursäkt...

Alltså, jag skäms när jag läser inläggen som jag skrivit det senaste. Det är lite rörigt i huvudet på mig, jag kan inte hjälpa det. Det finns så mycket att berätta och jag vet att många där hemma väntar på att få höra hur det är här. Jag har inte själv hunnit smälta allt själv och kan därför inte riktigt vidarebefodra det till ett blogginlägg.



Jag har nu suttit några timmar och uppdaterat mig i bloggvärlden, jag har läst och svarat på mina mail och kollat in på lite forum. Jag har inte hunnit med några tidningar, bankärenden eller annat mer eller mindre viktigt. Jag känner att jag vill suga ut så mycket som möjligt ur min snodda uppkoppling. Man vet ju inte hur länge den är kvar! Och det dröjer innan vår egen uppkoppling kommer. Tiden rinner ifrån mig. I tre kvällar har jag suttit och zappat mellan halvtaskiga brittiska serier och repriser på CSI-Las Vegas, Miami och New York. Och nu när jag äntligen hittat uppkoppling och har hur mycket som helst att göra, så är jag bortbjuden till Bex kompis Debbie. Hon verkar vara en riktigt hygglig tjej hon med. Hon har gått runt och letat jobb till mig. Alltså, engelsmän/kvinnor är ju helt annorlunda än svenskar. Vem hade gått runt och letat jobb för nån dom inte känner hemma? Vem hade gått till doktorn och frågat om dom kan ta emot en internationell elev? Vem tar reda på hur lång tid det tar att gå till skolan, eller vad bussen kostar, eller fixar så att hela dennes familj kan komma och bo där ett par dagar och själv flyttar hem till mamma och pappa en vecka? Helt främmande människor i stort sett... Jag kan inte riktigt smälta hur välkomnad jag har blivit här. Bex föräldrar har tagit in mig som ett extrabarn, kan man säga. När mamma åkte hem i söndags så sa Mamma Anne till mig att om det är något, oavsett vad, så är det bara att prata med dom. Hon sa att jag är inte bara Bex inneboende, jag har blivit en del i familjen. Bex har blivit som en syster för mig. Det känns som det kunde inte ha blivit bättre!!


Nu ska bara skolan komma igång, så jag får lite rutiner och så fort jag det blir rutiner i vardagen, så kommer bloggen att repa sig också. Så tills dess, så får ni hålla tillgodo med halvdana inlägg. Hoppas ni inte tappar intresset tills dess!



Nu måste jag ta tag i lunch, disk och lite sånt.
Ha det så jättebra!

Kram kram

Uppkopplad hemma!

Så nu har jag varit här en dryg vecka. Jag känner mig lite ensam, men inte så konstigt när man delat en liten lägenhet med mamma, moster och Rebecka. Bex bodde hos sina föräldrar, lite tur det, för det hade nog inte funkat att vi var 5 här... Hihi...

Jag har kommit i ordning rätt bra, tycker jag. Jag längtar dock tills jag har kommit igång med jobb och skola. Är på jobb-jakt, även om jag inte vet vad jag ska göra. Jag ska översätta mitt CV idag och sen är det bara att gå och lämna ut det. Det finns många sportaffärer och så här omkring som jag tänkte jag skulle lämna det till. Och lite bokaffärer. Sen är det ett och annat gym också, man kan ju alltid hoppas på att få in en fot där redan nu!

Jag var lite orolig för internet-uppkopplingen, då jag fick reda på idag att det inte skulle installeras förrän den 6 september här. Men när jag kollade idag, så såg jag att grannen inte har nån skyddad uppkoppling! Var nere på biblioteket igår och kollade deras uppkoppling. Rebecka hade tagit reda på var det låg, öppettider och så, sen smsade hon över det till mig. Jag gick ner och insåg att jag jag inte kunde komma in på varken blogg eller facebook. Inte msn heller... Nu är jag glad igen! Fast jag vet ju inte hur ofta jag kan vara uppkopplad, för det är första gången sen jag kom hit som jag hittat uppkoppling. Håll tummarna att det är ganska ofta... hihi...

Nu är det inkopplat en fast telefonlinje och jag har fixat med ett mobilabonnemang, så för er som har missat nåt nummer, hör av er, så fixar jag det. Mitt svenska nummer ligger i vila för tillfället, tills jag hittar en olåst telefon jag kan använda. Men mailen funkar som den alltid har gjort, så jag hoppas inte det ska finnas några hinder för att jag ska kunna hålla kontakt med er där hemma!

Jag ska fixa med lite bilder, så ni får se hur jag bor, skolan och lite om staden. Det finns ju två katter här i lägenheten också, kort på dom kommer. Dom är sååå söta! Men det är ju inte Molle och Rosa... Men jag vet att mina bebisar har det bra där dom är, så jag är inte så orolig för dom.

Nu ska jag nog avsluta för idag, annars blir det väl för tråkigt för er. Jag har det bra här och jag trivs, även om det är lite tomt på vänner och familj. Jag har en extrafamilj här som är helt super och jag hoppas på att hitta lite vänner när skolan kommer igång. Så jag är inte orolig än... Hihi...

Ta hand om er!!
Kram kram

Inga prickar...

Jag har landat i England, packat upp mina vaskor, tre har akt tillbaka till Sverige och kvar star min ensamma resvaska. Den ska inte packas pa ett tag, sa den far extraknacka som garderob till handdukar och lite saker som inte behovs varje dag.

Rebecka akte hem tidigt. Hon han knappt bli varm i kladerna och jag hoppas att hon prioriterar England efter sin Costa Rica-resa. Idag vinkade jag av mamma och moster pa busstationen och nu sitter jag har med min nya "fosterfamilj", Familjen Webb. Vi har annu inte fixat internet i lagenheten, utan jag far sitta hos Mamma Anne och Pappa Terrys dator och surfa runt lite. Darav lyser prickarna med sin franvaro. Hall tummarna pa att jag far overtalat Bex att internet ar MYYYYCKET viktigare an ett kylskap. Det pajjade namligen i tisdags kvall. Kanns lite pinsamt, men shit happens. Att mamma slog sonder mitt dorrstopp, en keramik-elefant, gjorde det inte mindre pinsamt...

Har har shoppats dagarna i anda, det har atits gott och det har sightseeats runt om i Southampton. Mor, moster och jag tog en bussresa till Portsmouth for att byta shoppingmiljo en aning. Tokigt nog var det inte sa stor forandring pa utbudet, bara andra lokaler... Men dom shoppade minsann!! Mamma akte hit med 4 kg packning och hem med 18... Sa tokigt det kan bli. Med tanke pa min skrangliga ekonomi, blev det bara en nyckelring for min del. Mamma kopte en troja till mig ocksa, men den raknar jag liksom inte med.

Imon blir det lugnt, men sen ska jag nog utforska Southampton utanfor dom kanda gatorna. Southampton ar ju lite storre an High Street och Above Bar Street...

Nu ar det snart dags for middag! Det luktar stralande gott och jag borjar bli riktigt hungrig. Imon kommer jag nog att skaffa ett nytt mobilnummer, sa det inte blir sa dyrt for mig nar folk ringer mig... Hihi...
Hemtelefon kommer nar internet kommer, sa fort det ar klart, sa kommer jag meddela det!

Ta hand om er alla och om nan kanner for det, sa ar det helt okej att ata lite vastkustsallad for min rakning...

Pa aterseende!
Kram kram